Nyheter
Så påverkar småbåtar miljön i grunda havsvikar
Hur mycket bidrar småbåtar till Östersjöns dåliga miljöstatus? Det ska forskarna nu ta reda på – samtidigt som de tar fram riktlinjer för hur båtarna ska köras för att vara så miljövänliga som möjligt.
Joakim Hansen drar på gasen i motorbåten och fören reser sig, akteröver drar propellern upp bubblor och vågor när båten kör iväg. Men det är inte bara vatten som bubblar runt. Stora brungrå moln av bottensediment stiger upp från den gyttjiga botten och gör vattnet helt mörkt.
Uppgrumling kallar forskarna det. Hur båtkörning påverkar grumling och hur det i sin tur påverkar havsmiljön i Östersjöns grunda vikar undersöks just nu av forskare från Stockholms universitet och Baltic-Waters-2030.
– Skadan som grumlingen kan åstadkomma är att den skuggar ut ljuset så att vattenväxterna har svårt att överleva om grumlingen består under en längre period, säger Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms universitet.
– När vi river upp bottensediment kan det också frigöra näring som kan leda till att vi får planktontillväxt, som i sin tur också skuggar vegetationen.
Vi träffas vid en grund vik på Saltarö i Värmdö kommun där Joakim Hansen och hans kollegor undersöker hur olika sätt att köra fritidsbåtar kan påverka havsmiljön. Att båtlivet är en av de faktorer som påverkar grunda vikar är klart men fortfarande är mycket oklart om hur stor betydelsen är.
– Vi har undersökt bottenvegetationen i småbåtshamnar tidigare och sett att växtligheten är betydligt glesare jämfört med områden som inte är så exploaterade. I småbåtshamnar är det så pass mycket glesare vegetation att det kan ha negativ effekt på till exempel fiskåterväxten, säger Joakim Hansen.
– Vi vet att båtar kan påverka när de grumlar upp, men vi har ganska dålig kunskap om omfattningen. Att bara en båt kör förbi är inget problem men kanske blir det problem med tio båtar per dag. Var går gränsen? Vid vilket djup grumlar det, hur är det med olika typer av botten och vilken betydelse har körbeteendet?
De frågorna försöker forskarna nu hitta svar på. De har varit i många vikar och kört fritidsbåtar av modeller som är vanligt förekommande för att testerna ska bli så realistiska som möjligt.
– Det är viktigt att köra försiktigt när det är grunt. Vi ser att körbeteende spelar stor roll, säger Linda Kumblad, systemekolog vid Stockholms universitet och Baltic-Waters-2030.
Hon leder projektet Levande vikar som kartlägger tillståndet i grunda vikar längs Svealandskusten och vad som kan göras för att restaurera dem. Testerna av båtkörningens påverkan ingår som en av delarna.
Här på Saltarö har de en fem meter lång båt med 60 hästkrafters motor, en båt som exempelvis många sportfiskare använder.
Solen skiner på klipporna, vattnet glittrar, det är en strålande septemberdag. Naturen är höstlugn efter sommarens rusch med intensivt bad- och båtliv. Några sothöns, skäggdoppingar och ett par knölsvanar glider runt.
Ute i vattnet ligger två röda bojar som markerar två olika djup. En där det är en meter djupt och en vid 1,5 meters djup. Här sker testerna i dag. Undersökningen omfattar dock djup ned till tre meter.
Båten körs förbi, först en gång mycket försiktigt i en låg hastighet och med motorn upphissad. Sedan en gång när den accelererar, inte extremt mycket, upp till cirka 3.000 varv.
– Ungefär som när du har fiskat klart och startar för att åka hemåt, säger Joakim Hansen.
I vattnet ligger en av forskarna i torrdräkt och snorkel. I dag är det Sofia Wikström, marinekolog vid Stockholms universitet som har den uppgiften. Med metallcylindrar tar hon vattenprover, först ett prov innan båten kör förbi och sedan ett nytt prov efter. Grumlingen syns tydligt, och skillnaderna är stora både på de olika djupen och med olika körsätt.
Det lugna körsättet påverkar vattnet betydligt mindre och någon grumling syns knappast, men när det gasas på syns grumlingen som stora bolmande mörka undervattensmoln som nästan döljer Sofia Wikström.
– Det blev alldeles svart när Joakim gasade på där det är en meter djupt, och det grumlade mycket även på 1,5 meter, säger Sofia Wikström som har simmat fram till båten med vattenproverna.
– När Joakim körde försiktigt grumlade det på en meters djup, men vid 1,5 meters djup såg jag betydligt mindre grumling.
Testerna upprepas många gånger under flera dagar för att få prover under olika förhållanden och så säkra resultat som möjligt. Att sättet att köra båt påverkar miljön i havsviken syns tydligt.
– Det finns en väldigt fin äng med rödsträfse, en fin rödskimrande kransalg, här vid den ena bojen. Tyvärr har det lagt sig sediment på den när Joakim har kört förbi så den är inte lika fin som den var igår, säger Sofia Wikström.
Den iakttagna effekten innebär kanske inte en långsiktig påverkan i den här viken, det är just sådant som projektet ska klargöra. Men vad som är tydligt är att köra försiktigt, så kallad ecodriving, minskar risken för att försämra miljön i grunda vikar.
– Att ge lite försiktig gas, inte accelerera, bromsa eller svänga hastigt, samt att tilta upp motorn när det är grunt, minskar grumlingen, säger Joakim Hansen.
Östersjöns ekosystem har skadats allvarligt av bland annat övergödning, överfiske och miljögifter. Det gäller även i de grunda vikar som är kustens barnkammare. Klart vatten med ett rikt djur- och växtliv har på många håll blivit en ogenomskinlig soppa. Vikarna påverkas både av de stora miljöproblemen i hela Östersjön men även lokala aktiviteter som muddring, båttrafik och utsläpp från land.
– Det gäller att sätta båtkörning i relation till andra påverkansorsaker. Vi kanske kommer fram till att här är båtar inte ett så stort problem, och att det är bättre att fokusera på muddringen eller övergödningsproblematiken, säger Joakim Hansen.
– Vi vet att 60-70 procent av vikarna längs Svealandskusten har en måttlig eller sämre ekologisk status.
Det innebär att ungefär två tredjedelar vikarna från Dalälvens mynning i norr till norra delen av Bråvikens mynning i söder inte mår så bra.
– Eftersom de flesta vikarna längs Svealandskusten är övergödda, så kanske ett litet extra påslag från till exempel båtar kan ha en betydande effekt i en känslig vik. Det är det vi försöker förstå bättre, säger Linda Kumblad.
Resultaten från projektet kan i förlängningen hjälpa människor som vill förbättra vattenkvaliteten i vikar de bor eller verkar vid.
– Om båttrafik bidrar till att göra vattnet grumligt kanske en åtgärd kan vara att köra försiktigt eller att inte köra längst in där det är lite grunt, säger Sofia Wikström.
Vattenproverna har tagits upp på land. Plötsligt hörs trumpetandet från tranor. Högt upp i skyn syns två v-formade formationer med totalt drygt 100 tranor som ljudligt annonserar sin avfärd till varmare trakter.
De olika proverna registreras och delas upp för olika tester på laboratorium. Där ska graden av grumling mätas och hur mycket av näringsämnen som fosfor och kväve som frigörs från sedimenten när de rörs upp av båten.
– Lös näring kan göra att det blir jättemycket algblomning när näringen som var fastlåst i sedimentet frigörs och blir tillgänglig för algerna.
– Men hur mycket lös näring som frigörs vet vi inte än. Det ska bli jättespännande att se när resultaten är klara, säger Joakim Hansen.
Så kör du båt skonsamt i grunda områden
Starta och accelerera försiktigt
Bromsa försiktigt
Hissa upp motorn
Att köra mjukt har flera vinster, det minskar grumling av vattnet och det minskar även bränsleförbrukningen.
Källa: Dagens Nyheter