Nyheter
Säl och skarv allvarliga hot mot yrkesfisket i Östersjön – det slår ny internationell studie fast
Över 200 yrkesfiskare från sex länder runt Östersjön är intervjuade i studien. Projektledaren Esko Taanila föreslår nu att vi borde börja reglera säl- och skarvpopulationen på samma sätt som vi reglerar till exempel älgstammen.
En växande population av säl och skarv är ett allvarligt hot mot det småskaliga yrkesfisket längs Östersjöns kust. Det slår rapporten “The Impacts of seals and cormorants experienced by Baltic Sea commercial fishers” fast.
Yrkesfiskare från sex länder med i studien
Rapporten som publicerats av det finska naturresursinstitutet Luke baserar sig på intervjuer med 219 fiskare från sex länder runt Östersjön. Ungefär 80 yrkesfiskare från Finland är intervjuade i rapporten, varav närmare 20 är från Österbotten.
Det är första gången en så pass omfattande undersökning av hur säl och skarv påverkar fisket görs i Östersjöregionen.
Projektledare Esko Taanila hoppas att det faktum att flera länder är med ger rapporten mer tyngd.
– Vi ser nu att fiskare överallt i Östersjön har samma problem. Det ser väldigt kritiskt ut och kommer vi inte tillrätta med säl- och skarvproblematiken så är risken stor att det småskaliga kustnära yrkesfisket på många området helt kommer att försvinna, säger Taanila.
– Det finns inte många yrkesfiskare som är beredda att fortsätta med sin verksamhet då lönsamheten är så dålig. Det måste finnas hopp om att något ska förändras, säger Taanila som också är projektchef för Södra Finlands Fiskerigrupp ESKO.
Sälen orsakar skador för 20 000 euro per fiskare
Studien visar att säl och skarv både direkt och indirekt skadar fiskebeståndet.
Förutom att fiskarnas fångst minskar orsakar sälen och skarven också skador på både fisk och fiskeutrustning och gör att fisken förändrar sitt beteende.
De intervjuade yrkesfiskarna berättar om hur de med jämna mellanrum tvingas utforma nya strategier och göra nya investeringar för att kompensera påverkan av säl och skarv. Enligt fiskarna blir det här svårare från år till år.
För yrkesfiskarna handlar det om stora summor pengar.
– I genomsnitt per yrkesfiskare så orsakar sälen skador för 20 000 euro. Skarven orsakar kanske en tredjedel så stor skada. Sammanlagt är det ett enormt ekonomiskt bortfall om man jämför med vad deras normala intäktsnivå skulle vara. På vissa områden handlar det om hälften av omsättningen som försvinner, säger Taanila.
Summan 20 000 euro per år är en genomsnitt av svaren från de intervjuade fiskarna i rapporten. Med förlust menas allt från minskad fångst till skadade fiskeredskap och extra bränsleutgifter för att flytta nät på grund av sälen.
Vill se en förvaltningsplan för säl och skarv
Att man nu har det svart på vitt att sälen och skarven orsakar stor skada för yrkesfisket runt om i Östersjön är enligt projektledare Esko Taanila ett stort framsteg.
Han hoppas nu att både beslutsfattare och allmänheten ska ta till sig hur allvarligt läget är. Med rapporten som grund lyfter han fram att det borde finnas en förvaltningsplan för att hålla säl- och skarvpopulationerna under kontroll.
– Då det gäller andra djurarter som till exempel älg så finns det en förvaltningsplan. Man har då räknat ut hur stor älgstammen får vara för att det inte ska utgöra ett hinder för till exempel trafiken. Genom förvaltningsplanen håller man stammen på rätt nivå och man borde göra detsamma med sälstammen.
– Det finns 50 000 sälar i Östersjön. Sälarna äter mer lax än vad yrkesfiskarna får så man borde reglera stammen för att skydda yrkesfisket.
Så målet med rapporten är en förvaltningsplan för säl- och skarv?
- Det första målet är att skapa en förvaltningsplan och det andra målet är att förverkliga planen.
När tror du en förvaltningsplan kunde vara verklighet?
– Den här problematiken är inte ny och jag tror inte man kan vända skutan över en natt. Det första steget är nu att väcka diskussion och om ett par år hoppas jag att vi har bättre lösningar än nu
– Vi vill få upp diskussionen på en hög nivå. Östersjöfrågor behandlas i Bryssel och hos internationella miljövårdsorganisationen och det är där vi måste få upp de här frågorna på bordet.
Studien har genomförts av institutets forskare och "Baltic Sea Seal and Cormorant Transnational Cooperation Project”, som är ett samarbetsprojekt mellan Leader-organisationer och lokala fiskeaktionsgrupper i Sverige, Finland, Estland, Polen, Tyskland och Danmark. Forskarna har utfört studien i samarbete med LUKE som bland annat varit med och utformat frågeformuläret.
Länk till rapporten
Under våren 2020 kommer en svensk populärversion av rapporten att släppas.
Källa: Svenska Yle