Information
SFPO synpunkter till Naturvårdsverket inför beslut om licenjakt gråsäl samt skyddsjakt knubbsäl och vikare
Synpunkter i anledning av skrivelse inför beslut om licensjakt efter gråsäl samt beslut om skyddsjakt efter knubbsäl och vikare
Ärendenr: NV-00234[-00236]-20)
Sveriges Fiskares PO (SFPO) företräder ca 250 fiskefartyg främst inom det demersala fisket. Vi har medlemmar längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. Vi tackar Naturvårdsverket för möjligheten att få lämna synpunkter.
SFPO välkomnar beslut om licensjakt efter gråsäl. SFPO välkomnar likaså beslut om skyddsjakt efter knubbsäl och vikare. Synpunkterna nedan följer frågeformulärets struktur.
Skador orsakade av säl
1. Sälens påverkan på människans intressen är ohållbar för närvarande; orsaken därtill är den extrema tillväxt som har tillåtits ske. Något av det mest ledsamma som finns att höra som företrädare för en fiskarorganisation är när ostkustfiskare ringer och berättar att ger upp. De säger att sälen har omöjliggjort ett lönsamt småskaligt hållbart kustnära fiske med passiva redskap. Fiskare som fiskat i decennier erkänner sig besegrade av sälen, som tar fångst och förstör redskap samt äter stora kvantiteter fisk. Att detta har tillåtits ske är sorgligt. Många yrkesfiskare har slutat fiska av denna anledning; åtgärder nu – i elfte timmen – är nödvändiga om vi ska ha något sådant fiske kvar i framtiden. Vi har inga statistiska uppgifter att ge, men beskrivningen ovan har följt oss på senare tid, tyvärr har många fiskare redan gett upp. Naturvårdsverket känner väl övriga problem relaterade till säl (utöver att omöjliggöra ett lönsamt småskaligt kustnära fiske): spridande av sälmask/parasiter och därtill en stort, sannolikt långt mycket större än vad fisket stod för vad gäller torsk i Östersjön, uttag av fisk.
1. Sälskador inrapporteras till länsstyrelser eller i fiskets rapportering till Havs- och vattenmyndigheten. Det finns sannolikt ett stort mörkertal på grund av olika anledningar, varav den enorma administrativ bördan är en.
2. Yrkesfisket påverkas synnerligen negativt av de rådande sälförekomsterna. Situationen för torsken i Östersjön är allt annat än bra. Säl är en del av problemet.
3. Det småskaliga kustnära fisket med passiva redskap är det fiske som sälen har tillåtits slå ut och det fisket är således också det fiske som har varit och är mest utsatt för sälskador. I nuläget är fiske i område 24 tillåtet innanför 20 meters djup, men det är knappast lönsamt att bedriva fiske där, då sälförekomsten är sådan att någon lönsamhet inte kan nås. Geografiskt handlar det om hela ostkusten.
4. De sälarter som orsakat/orsakar mest skador är just gråsäl, knubbsäl och vikare.
5. När fiske pågår.
6. Jakt kommer att minska skadorna. Enligt vår mening borde jakten på gräsäl vara allmän.
7. Utifrån rådande incitamentsavsaknad – förbud mot handel med sälprodukter – måste aktiva insatser till för att få på plats en jakt som har önskvärda effekter. Utifrån vårt synsätt behöver många sälar fällas för att det ska få någon effekt och ett sätt att få plats detta kan vara ett införande av en skottpeng eller annan ersättning per säl (jfr hur situationen varit tidigare). Utbildning av säljägare måste finnas på plats så att jakten sker på ett etiskt korrekt sätt.
8. –
9. –
10. De sammantagna negativa effekterna av säl har accelererat ohämmat på senare tid.
2. Antal sälar som får fällas och jaktområde
Med avseende på geografiska aspekter av förslaget har vi inget att invända. Däremot är vår mening att det föreslagna antalet vad gäller gråsäl är alldeles för litet, å andra sidan är det en början. SFPO förordar en fri jakt på gråsäl.
3. Jakttid
Den föreslagna tiden, den 20 april – den 31 januari, förefaller rimlig. Vi värdesätter Naturvårdsverkets bevarandeåtgärder vad gäller havsörn.
4. Villkor
Inget att tillföra i denna del.
5. Annan lämplig lösning licensjakt
-
6. Skyddsjakt efter knubbsäl och vikare
Mot bakgrund av de olägenheter och problem som även knubbsäl och vikare orsakar är vår uppfattning att licensjakt varit lämpligt även här. Den föreslagna utökningen välkomnas, men den borde ha varit större. Det är viktigt att regleringen härvid är adaptiv och om man ser ett behov av en utökning av fastställda antal ska så kunna beslutas snabbt och enkelt.
7. Annan lämplig lösning skyddsjakt
Licensjakt.
8. Skyddsjakt riktad mot skadegörande individer
Skada åsamkas genom riklig förekomst, alltså bör rimliga nivåer vara det man strävar efter. Vår uppfattning är rimliga nivåer för länge sedan överskridits. Användandet av avstånd (200 m) bör i regleringen utgå; en skadegörande säl är skadegörande oavsett hur nära redskap den är.
9. Återrapportering och utvärdering av skyddsjakten
Skyddsjakten har en icke tillräcklig effekt, om än positiv.
____________________
Om Naturvårdsverket önskar träffa SFPO i anledning av ovan eller av annan anledning har vi möjlighet att komma till er och utveckla våra synpunkter.
Göteborg 3 mars 2020
SVERIGES FISKARES PO