Nyheter
Självklart ska vi äta svensk fisk
Vårt spårningssystem för fisket har prövats av EU och följer EU-rätten. Vi samarbetar med fisket och handeln och gör detta arbete för fiskebeståndens och konsumentens bästa, skriver Jakob Granit och Ingemar Berglund, Havs- och vattenmyndigheten.
Fisk är ett av våra bästa livsmedel. Fiske med tillhörande beredning och besöksnäringar är viktiga näringar för många kustsamhällen. Fisket som näring är som debattörerna skriver under starkt tryck och omfattningen minskar. Det beror enligt vår analys på att många fiskebestånd är hotade av ett hårt fisketryck, miljöförändringar i våra hav och marknadsekonomiska krafter i ett samhälle under stor förändring. För att vi ska kunna fortsätta att njuta av hälsosam fisk från friska bestånd måste vi utveckla vår förvaltning. Vi måste tänka hela vägen från land till hav och stödja fisket så att det kan bedrivas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt bra sätt.
Hot mot vissa fiskebestånd
De östra torskbeståndens hotade status i Östersjön, laxens försämrade hälsa och ålen som en hotad art visar tydligt den problematik som vissa fiskbestånd står inför i svenska vatten. Flera fiskbestånd är allvarligt hotade av miljö- och klimatförändringar och av så kallat illegalt, odokumenterat och oreglerat fiske. Detta fiske är av FN:s jordbruksorganisation uppskattat till mellan 90-210 miljarder kronor årligen och vår uppföljning visar att Sverige inte är förskonat från detta.
Bestämmelserna i HaV:s föreskrifter börjar gälla den 1 januari 2019. De har dels varit föremål för den ordinarie nationella processen, dels prövats av EU för att säkerställa en teknisk konkurrensneutralitet och följsamhet mot EU-rätten.
Sverige har på global, EU och nationell nivå åtagit sig att förvalta gemensamma fiskeresurser så att uttaget av fisk sker på ett hållbart, transparent och öppet sätt. Dagens upplysta konsumenter kräver dessutom ett hållbart fiske på välmående bestånd, vilket sammanfaller med ambitionen om fiskets kontroll hela vägen från hav till bord.
Digitalt spårbarhetssystem
Det är under dessa förutsättningar Havs- och vattenmyndigheten har arbetat under EU:s lagstiftning för kontroll av fiskets område tillsammans med branschföreträdare. Arbetet har pågått sedan 2010. Syftet har varit att ta fram ett digitalt spårbarhetssystem för fiskeriprodukter som fångats i havet av EU-fartyg och landats inom EU, samt vattenbruksprodukter som odlats inom EU:s havsområden. Spårbarhetssystemet för fiskerikontroll, som ställer större krav än det generella för animaliska livsmedel, är sista delen i förvaltningskedjan för att kontrollera att fisken som säljs är lagligt fiskad. Det är samtidigt en garant för en god konsumentupplysning.
Bestämmelserna i HaV:s föreskrifter börjar gälla den 1 januari 2019. De har dels varit föremål för den ordinarie nationella processen, dels prövats av EU för att säkerställa en teknisk konkurrensneutralitet och följsamhet mot EU-rätten.
Finansiellt stöd
Spårbarhetssystemet möjliggör rapportering enligt en global standard för distributionskedjor. HaV har i samarbete med branschen byggt ett system för att underlätta för olika marknadsaktörer att använda systemet. Företagen får finansiellt stöd från Europiska Jordbruks och Fiskerifonden för att anpassa sig till systemet. I dagsläget är 200 företag registrerade till HaV:s spårbarhetssystem och 55 större företag arbetar med att ansluta sina egna affärssystem.
Vi har förståelse för att regelförändringar kan vara krävande att genomföra. Därför har vi i flera år arbetat med branschföreträdare och med företag inom en pilotverksamhet för att göra detta på ett bra sätt. Vi gör detta för fiskebeståndens och för konsumentens bästa. Vi samarbetar med fisket och handeln så att näringarna och fiskebestånden får en ökad förutsättning att utvecklas hållbart.
Jakob Granit
generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten
Ingemar Berglund
chef, avdelningen för fiskförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten