Nyheter
Skyddsjakt på Åsnen räcker inte
Skarven måste in i jaktkalendern om det skall bli skillnad.
Åsnens Fiskevårdsförening har ansökt om skyddsjakt på skarv på sjöns vatten. Det är inte förvånande. Den glupska, högljudda och smutsiga fågeln brukar inte bli populär som granne. Den äter stora mängder fisk, får många ungar och dess avföring fräter ihjäl växtlighet och skapar fula skelettöar efter att en koloni bildats.
Fågeln upplevs som en invasiv art, men är inte det. Under 1800-talet lyckades jägare och fiskare decimera bestånden tillräckligt för att det skulle dröja länge innan fler än hängivna fågelskådare lade märke till dem. Nu finns hundratusentals i några av våra vackraste och sköraste marina miljöer. Till exempel Åsnen.
Men det är inte säkert att man får tillstånd för skyddsjakt. Och får man det är det sannolikt inte tillräckligt för att hindra skarvens utbredning.
2021 fick Växjösjöarnas Fiskevårdsområde nej på sin ansökan. Anledningen till det verkar ha varit att man valde en för konstruktiv linje: man ville, efter kontakt med Sveriges lantbruksuniversitet, skjuta fyrtio fåglar för att undersöka deras maginnehåll och dra slutsatser om fåglarnas matvanor. Men det blev inget med den studien. Tvärtom användes den som ett skäl till att avslå ansökan. Skyddsjakt kan medges om det framstår som troligt att det är skarven som ligger bakom skador på fiskbestånden.
Fyrtio djur är också för få för att göra skillnad i skarvbestånden. Vilket också anfördes mot Fiskevårdskretsen.
Men med det resonemanget är det nog omöjligt att godkänna någon skyddsjakt. 2017 rapporterades det från en skyddsjakt på skarv i Västernorrland, där hade reglerna för jakten blivit så snäva att man bara lyckades fylla en tredjedel av den kvot man blivit tilldelad. Och den kvoten var i sig för låg för att göra avtryck i skarvbestånden.
Det är ett återkommande tema. En större ansökan om skyddsjakt på Vänern och Vättern har i dagarna inkommit från yrkesfiskare där. De ber om villkor som så långt det är möjligt skall efterlikna normal jaktsäsong. I regel är det bara de som ansöker om skyddsjakt, alltså fiskerättsinnehavare, som får tillstånd. Det innebär att de som egentligen borde fiska skall sitta och jaga en ganska skygg fågel. Det är inte effektivt.
Vill man kunna koppla greppet om skarvpopulationer måste man få till vanlig jakttid för djuret. Det är något som riksdagsledamöter från Moderaterna motionerat om, men som är svårt att göra verklighet av så länge EU:s fågeldirektiv tolkas som det gör i Sverige.
Det är en beprövad sanning att reglerad jakt ökar acceptansen för vilt som annars upplevs som störande eller konkurrerande med mänsklig verksamhet. Skarven har en plats i Sverige, men just nu är den för skyddad. Åsnens nationalpark är en unik miljö för fiskar, fåglar och andra djur. Men det är viktigt att låsningar i artskyddet inte tillåts rasera naturvärden. Det kan ske om skarvarna blir för många.
Jacob Sidenvall
Källa: Smålandsposten