Nyheter
Snabbguide till miljömötet COP15 – finansiering och skydd för land och hav viktiga frågor
FN-mötet om biologisk mångfald, COP15, i Montreal, Kanada pågår 7–19 december. Drygt 20 000 personer väntas delta, i det största mötet för biologisk mångfald någonsin. Det förra mötet samlade 4 000 personer.
Den 15–17 december är ländernas ansvariga ministrar på plats. Sverige representeras då av miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Här är några förväntade knäckfrågor under mötet.
Målet för mötet är att ta fram ett nytt globalt ramverk för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända utvecklingen, ett Parisavtal för naturen. Det nya ramverket ska ersätta det tidigare, Aichimålen, som gick ut 2020.
Mötet heter officiellt COP15. Det ska inte blandas ihop med FN:s klimatmöten. COP är en förkortning för Conference of the parties, partskonferens, och siffran 15 står för att det är femtonde partsmötet sedan konventionen om biologisk mångfald (CBD) bildades 1992.
Parterna är de 196 länder som är med i CBD. USA står utanför, men har hittills i stort sett följt det som bestämts inom konventionen.
Konventionens mål är att bevara och hållbart använda den biologiska mångfalden och att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist.
Urfolk och lokala samhällen samt deras bidrag till biologisk mångfald har en särställning i konventionen.
Det nya ramavtalet förväntas koppla ihop den biologiska mångfalden med klimatfrågan. Att uppnå de globala målen för den biologiska mångfalden skulle bidra till klimatarbetet samtidigt som målen i Parisavtalet är nödvändiga att nå för att vända utvecklingen för den biologiska mångfalden.
COP15 skulle ha ägt rum i Kunming i Kina 2020, men har skjutits upp flera gånger på grund av pandemin. Eftersom värdlandet Kina fortfarande har stränga covidrestriktioner hålls mötet i Montreal, där CBD har sitt huvudkontor. Kina står kvar som ordförande och mötet kommer att ledas av Kinas miljöminister Huang Runqiu.
Sverige förhandlar under EU:s paraply, precis som vid klimatförhandlingarna. Den svenska delegationen består av 27 deltagare, med representanter från olika departement, myndigheter, riksdag och sametinget samt forskare och en ungdomsrepresentant. Charlotta Sörqvist är Sveriges chefsförhandlare.
Världens länder är överens om huvudproblemet men har olika ambitionsnivåer. Som ambitiösa länder räknas bland andra Colombia, Costa Rica, Gabon och EU.
Som mindre ambitiösa nämns exempelvis Ryssland, Brasilien, Argentina och Kina.
Näringslivet har börjat spela en allt större roll, och flera företag efterlyser en skyldighet att rapportera hur verksamheten påverkar den biologiska mångfalden. Näringslivet har en temadag under konferensen.
Några förväntade knäckfrågor under mötet
Hur starkt skydd ska fredade områden ha?
Inför COP15 finns ett förslag att skydda 30 procent av land och 30 procent av hav, förkortat 30 + 30. Hittills har 128 länder, däribland USA, ställt sig bakom förslaget. Men det är inte fastställt hur starkt skydd dessa områden ska ha.
Ska ett land få ersättning från exempelvis ett läkemedelsföretag som tar fram nya läkemedel med hjälp av genetisk information om en organism som finns i landet?
Sedan tidigare regleras hur nyttan från användning av djur och växter, så kallade genetiska resurser, ska fördelas. Cirka 80 procent av de genetiska resurserna finns i utvecklingsländer. Innan digitaliseringen kunde länderna reglera tillträde det fysiska genetiska materialet, men framväxten av stora databanker med genetisk information som kan nås varifrån som helst har väckt nya frågor.
Vem ska betala?
Att skydda områden och exempelvis inte avverka skog kan vara kostsamt. Precis som i klimatförhandlingarna finns krav på att rika länder som redan har avverkat och omvandlat stora delar av sin natur ska ersätta och stötta fattiga länders jobb för att bevara biologisk mångfald. I dag finns den Globala miljöfonden, GEF, men många fattiga länder vill se andra former och instrument för finansiering.
Vilket år ska vara baslinje, utgångspunkt, när skadade naturområden och naturlig fauna ska återställas?
Bland annat Brasilien hävdar att det ska vara förindustriell tid, vilket gör det besvärligt för exempelvis många Europeiska länder, där djurbestånd och ekosystem har påverkats kraftigt sedan flera hundra år tillbaka.
En annan aktuell fråga är reglering av statliga subventioner som skadar den biologiska mångfalden, exempelvis stöd till fiskeflottor som bedriver ohållbart fiske.