Nyheter
Stoppa utbyggnaden av vindkraftsparker i Västerhavet
Genomförs projektet skulle det få stor negativ inverkan på det svenska fisket av bland annat torsk, sej, sill, makrill och helt slå ut räkfisket, menar skribenten Leif Uddgren.
År 2017 beviljades företaget Seabaseds dotterbolag i Lysekil tillstånd får att få bygga världens största vågkraftspark med 420 kraftverk nordväst om Smögen och samtidigt skapa 200 nya arbetsplatser. Den statliga Energimyndigheten gav generösa bidrag utan att, som beträffande kärnkraften, kräva ekonomiska garantier för eventuella skador på miljön.
Två år senare gjorde Seabaseds dotterbolag konkurs. 200 miljoner har projektet kostat. Minst 30 miljoner har försnillats och rester av de 40 kraftverken står kvar på botten och rostar i Västerhavet och utgör en stor säkerhetsrisk. Saneringskostnaderna blir stora för oss skattebetalare.
Den nya högerregeringen lovade vid tillträdet att ta bort de omfattande ekonomiska stöden till så kallad ”grön energi”. Intresset att bygga ut vindkraften, särskilt till havs, svalnade. Men, efter att energiminister Ebba Busch öppnat för att behålla stöden, har ett antal företag åter börjat hoppas på att kunna göra snabba klipp. Den kinesiska staten, som är storägare av svensk vindkraft och också levererar huvuddelen vindkraftverken med kringutrustning, blir då en av vinnarna. Hittills har de i Sverige verksamma vindkraftsföretagen inte betalat någon eller ytterst lite skatt, men årligen mottar omfattande bidrag.
Vad för företag är Freja Offshore?
Följaktligen har nu Freja Offshore AB återkommit med sitt gamla projekt Mareld i något modifierad form och vill nu bygga 165 flytande vindkraftverk i den svenska ekonomiska zonen mellan Skärhamn och Lysekil. Dessutom vill man bygga åtminstone tre nya stora vindkraftparker strax inom den svenska ekonomiska zonen i Östersjön. Varje projekt kräver investeringar i mångmiljardklassen. Enligt det senaste redovisade bokslutet 2021 saknar Freja Offshore AB kapital och hade ett underskott på cirka tio miljoner. Freja Offshores svenska ägare Hexicon AB saknar också kapital och visar röda siffror. Den andra ägaren är ett norskt företag som i sin tur kontrolleras av det stora multinationella företaget Mainstream Renewable Power. Upplägget - liknande ryska dockor - är det samma som Seabased och andra stora aktörer använder sig av och som gör ekonomiskt och rättsligt ansvarsutkrävande omöjligt.
Svenska Fiskares Producentorganisation är starkt kritisk. Projektet Mareld ligger i ett område i Skagerrak som är av riksintresse för yrkesfisket. Genomförs projektet skulle det få stor negativ inverkan på det svenska fisket av bland annat torsk, sej, sill, makrill och helt slå ut räkfisket på grund av att vindkraftsparken gör bottentrålning omöjlig. I det utpekade området lever också den svenska späckhuggarflocken, den i Sverige rödlistade blåfenade tonfisken och där rör sig däggdjur som tumlare, olika delfinarter och valar regelbundet i området. Ordförande för SFPO Peter Ronelöv Olsson är följaktligen starkt kritisk mot den föreslagna vindkraftsparken och menar att ”Hela kustkulturen hotas av att dö ut. Det är förödande för hela fiskebranschen” (Bohusläningen 20 april).
Den havsbaserade vindkraften är ett stort miljöhot. I vindkraftsföretagens kostnadskalkyler anges att vindkraftverken har en beräknad livslängd på 20-30 år, men en undersökning gjord vid universitetet Edinburgh och grundad på 1000 vindinstallationer i Storbritannien och Danmark visar att den genomsnittliga livslängden för havsbaserade vindkraftverk är 12 år, vilket gör dem extremt olönsamma då de samtidigt kräver en mycket dyrbar infrastruktur. Undersökningen visar också att kostnaderna för vindkraft hela tiden ökar, inte minskar.
WHO varnar för att den stora ökningen av mikroplast över hela jordklotet kan bli framtidens stora miljökatastrof och vill därför ha mer forskning. Turbinernas rotorblad, cirka 20-30 ton tunga, görs av giftig epoxiplast, som bland annat innehåller Bisfenol A. Vi vet redan att Bisfenol A påverkar hjärnans utveckling och fertiliteten hos däggdjur. Under ett enda rotorblads livslängd, cirka 15 år, lossnar upp till tio procent av plasten från bladet, cirka två ton, som i havet bryts ner till mikroplast. Det blir förödande för både miljön och den biologiska mångfalden om Västerhavet blir ett industriområde med stora vindkraftsparker.
Leif Uddgren
Källa: Bohusläningen