Nyheter
Strid om norska gruvplaner på havsbotten
För Norge kan mineraler i havet bli den nya oljan. Landet planerar gruvbrytning på havsbotten – på ett område nästan lika stort som själva landet. Andra länder, experter och miljöorganisationer är kritiska, kunskapen är för liten. Riskerna för att skada eller utrota arter är för stora.
På havsbotten, tusentals meter under ytan, finns fyndigheter av magnesium, kobolt, koppar, nickel och sällsynta jordartsmetaller. Mineraler som används i batterier, telefoner, elbilar och vindturbiner. Frågan om gruvbrytning på havsbotten har blivit högaktuell. Som DN tidigare har skrivit pågår överläggningar internationellt om utvinning på bottnar i områden utanför nationell jurisdiktion.
Flera länder och experter vill att inte att några beslut tas än, eftersom kunskapen är för liten. Risken är stor att gruvdrift kan förstöra naturvärden som fortfarande till största delen är okända. Utvinningen är även ett hot mot klimatet. Haven binder stora mängder kol, och om den frigörs förstärks klimatförändringen. Stora företag har deklarerat att de inte kommer att använda mineralerna i sin produktion.
Samtidigt har Norge långt gångna planer på gruvdrift på havsbotten, mineralerna kan bli landets nya olja. De behöver inte invänta internationella beslut, utvinningen ska ske i områden som landet själv bestämmer över.
Norge har rätt till en ovanligt stor del av havsbotten. FN:s kontinentalsockelkommitté har godkänt att de norska gränserna omfattar bottenområden även på internationellt vatten i Norra ishavet och Barents hav.
Planerna för kommersiell gruvbrytning omfattar ett enormt område, 329 000 kvadratkilometer, det motsvarar 85 procent av Norges landyta.
– Folk är inte riktigt medvetna om att det är större än alla olje- och gasområden tillsammans, säger Kaja Lønne Fjærtoft, marinbiolog som arbetar för Världsnaturfonden WWF Norge.
– Det är lika stort som Tyskland, större delen ligger i Arktis. Det handlar om en helt ny utvinningsindustri i arktiska vatten som redan pressas av andra problem som klimatförändringen, hårt fiske och fossil utvinning.
Ett antal marina områden som har pekats ut som särskilt sårbara eller värdefulla finns i och runt utvinningsområdet.
Här vill Norge ha gruvbrytning på havsbotten
Grafik: DN. Källa. Mongabay.
Fyndigheterna finns i bergsskorpan kring hydrotermiska öppningar där det strömmar ut hett vatten blandat med metaller och mineraler på 700 till 4 000 meters djup.
Norska Oljedirektoratet hanterar frågan. När deras konsekvensanalys gick ut på remiss kom det över tusen svar. Experter, miljöorganisationer och myndigheter var kritiska. Norges Naturvårdsverk, Miljödirektoratet, skrev att analysen inte informerar om hur gruvbrytning ska kunna ske på ett hållbart sätt och att det bryter mot Norges havsbottenminerallag.
Den nuvarande regeringen som leds av Arbeiderpartiet har ärvt frågan från förra regeringen. Så sent som den 6 maj tog partiet ställning. Planeringen fortsätter men gruvdriften ska ske på ett hållbart sätt.
– Vad de inte sa var att de skulle ställa sig bakom ett moratorium, att pausa arbetet, som andra länder har sagt. Men de sa inte heller att vi ska snabba på, säger Peter Haugan, professor vid Geofysiska institutet och policychef vid norska Havsforskningsinstitutet.
Han, som många andra experter, varnar för att alltför snabbt öppna upp för kommersiell gruvbrytning på havsbotten innan det finns mer kunskap.
– Mindre än en procent har undersökts. Det gäller både havsbotten som vattenpelaren ovanför. De hydrotermiska öppningarna är fascinerande områden, här finns unika former av liv som klarar sig utan solljus men är beroende av den kemiska sammansättningen i området, säger Peter Haugan.
– Pratar vi om biologisk mångfald så är det en hotspot.
Norges största företag, olje- och gasjätten Equinor, var tidigare intresserad av mineralerna på havsbotten men har ändrat sig. I sitt svar pekade företaget på miljöriskerna och tryckte på att det måste avsättas tid för att bygga upp kunskap om vad miljökonsekvenserna kan bli.
– Jag tror att de flesta som har kunskap om gruvdrift på havsbotten är eniga om att den initiala ambitionen att öppna enorma områden för gruvdrift är en väldigt konstig metod, säger Peter Haugan.
– Ofta börjar man med ett litet område och sedan ser om man kan expandera till större områden. Min största oro är att det kan sluta med att Norge öppnar för en stor kommersiell utvinning.
Enligt planerna ska regeringen lägga fram ett förslag till Stortinget om cirka en månad.
– Jag hoppas att vår regering tar ansvar. När det gäller havsbaserad vindkraft har Norge haft en mycket mer försiktig inställning än när det gäller gruvdrift på havsbotten. Gruvbrytning på havsbotten är inte en del av lösningen på den gröna omställningen, det är en del av problemet, säger Kaja Lønne Fjærtoft.
Risker med gruvbrytning på djupa havsbottnar
Grafik: Maja Vilmark. Text: Jannike Kihlberg. Källor: Drazen, et al., 2020. WWF.
Läs mer: Länder och företag vill stoppa gruvdrift på havsbotten
Fakta.De vill stoppa djuphavsgruvdrift
När det gäller djuphavsgruvdrift på internationellt vatten vill följande länder helt stoppa eller ha en försiktighetspaus: Palau, Fiji, Mikronesiska federationen, Nya Zeeland, Panama, Samoa, Tyskland, Costa Rica, Chile, Spanien, Panama, Ecuador, Frankrike.
Sverige har ännu inte tagit ställning i frågan.
Företag som sagt att de inte kommer att använda mineraler från havsbotten: Microsoft, Google, Samsung, BMW, Volvo, Ford, Phillips, Freyr, Apple och Northvolt
Norge tillsammans med resten av världen enades i december på COP 15 om Kunming-Montreal-överenskommelsen som bland annat innebär att förlusten av biologisk mångfald ska stoppas och 30 procent av områden på land och i hav skyddas. Forskare menar att gruvbrytning på havsbotten oundvikligen leder till förlust av biologisk mångfald.
Källa: Dagens Nyheter