Nyheter
Svensk professor: Skarven och sälen äter tillsammans lika mycket fisk som människan fiskar upp vid kusterna
Professor Sture Hansson håller fast vid att forskningsresultaten från hans team är riktiga och tillbakavisar de finländska forskarnas genmäle. Enligt Hansson är skarven ett påtagligt problem lokalt och den konkurrerar om fisken med människan.
För ett år sedan publicerades en internationell rapport som undersökte konkurrensen om fisken mellan mänskan, sälen och skarven i Östersjön.
Forskningen fick stor uppmärksamhet och en grupp finländska forskare påtalade flera brister och fel i rapporten.
Rapporten visar att mänskan är den som fångar mest fisk då det gäller de stora fiskbestånden strömming, skarpsill och torsk. Av de här fiskarna fångar sälen och skarven bara en bråkdel.
Däremot konkurrerar sälen och skarven om fisken vid kusten. Det gäller arter som abborre, sik, gös, gädda, öring och lax. Vid kusten äter sälen och skarven lika mycket fisk som mänskan fiskar upp.
- De senaste 30 åren har det kommit två fiskare till som fiskar lika mycket som mänskan. Många förknippar minskade fångster med säl och skarv och vår undersökning visar att ja, så kan fallet vara lokalt, säger Sture Hansson.
Hansson är professor i ekologi vid Stockholms universitet och han ledde det internationella forskarteamet som skrev rapporten. Han tillbakavisar nu den kritik som finländska forskare riktade mot hans rapport.
Lokalt finns det konkurrens om abborren mellan människa och skarv
Huvudpoängen i genmälet från forskare vid Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet var att hotet från säl och skarv överdrivs i Hanssons rapport.
De hävdade att siffrorna inte stämmer och att skarven inte alls äter så mycket fisk som rapporten visar.
- Det de säger om abborren förändrar inte vår analys. Vi säger att konkurrensen om abborre mellan mänska och skarv inte gäller överallt, men den finns där. Och det står vi fast vid, säger Hansson.
De finländska forskarna kritiserade också att rapporten inte tar upp hur mycket fisk som äts av rovfiskar. Rovfiskarna äter mera fisk än vad skarven gör, hävdar de.
Hansson säger att det här mycket väl kan stämma, men att det är irrelevant för en forskning som undersöker konkurrensen om fisken mellan mänska, skarv och säl.
- När fisk äter annan fisk så resulterar det i produktion av rovfisk, som kan utnyttjas av fisket. Men då skarv äter annan fisk så resulterar det inte alls i produktion av fisk. Man kan inte jämföra så här, det är helt enkelt bara att blanda ihop korten.
“Jag anser att sälbeståndet borde minskas markant”
Debatten om skarven och sälen är lika livlig i Sverige som i Finland. Det handlar om att skarv- och sälstammarna har vuxit mycket och att det till exempel har blivit konkurrens om fisken.
Endel vill begränsa skarv- och sälstammarna, medan andra vill att naturen ska få sköta sig själv.
- Jag anser att sälbeståndet borde minskas markant, för nu ökar sälarna med 5-6 procent per år. Det är inte en vetenskaplig analys, utan det är en värderingsbaserad analys. Jag tycker att fiskresurserna är så värdefulla att vi ska förvalta dem, säger Hansson.
Hansson tycker också att skarven är ett problem lokalt och att skarvstammen borde förvaltas aktivare. Han förespråkar regleringsjakt, på samma sätt som man gör med älgen i skogen.
- Vi har ju inte en omfattande älgjakt i Finland och Sverige på grund av att vi behöver köttet, utan för att skogsskadorna annars skulle bli så stora. Nu har vi så stora bestånd av skarven att vi kan ha en aktiv långsiktig förvaltning av den.
I Sverige skjuts endast hälften av skarvarna som får skjutas
I Finland jobbar en skarvarbetsgrupp som bäst för att lösa problemen med skarven och ta fram en nationell skarvstrategi. Det ska bland annat bli lättare att få undantagslov för att skjuta skarv i skärgården.
I Sverige är det lättare att få lov till skyddsjakt på skarv än i Finland, men ändå är det ganska få skarvar som skjuts i Sverige. I fjol beviljade länsstyrelserna omkring 70 skyddsjaktsbeslut och det gällde tillsammans ungefär 7000 skarvar.
- Mindre än hälften av de beviljade skarvarna har rapporterats som skjutna. Skarven är svårjagad och i skyddsjaktsbesluten finns också begränsningar, som att man ska hålla sig inom 200 meter från fiskeredskap eller inom ett visst antal dagar efter utsättning av fisk, säger Ebba Henning Planck, vilthandläggare på Naturvårdsverket.
Sverige har sedan 2014 en nationell förvaltningsplan för skarven som bestämmer när skyddsjakt får bedrivas.
- Skyddsjakt kan användas när man kan förebygga allvarlig skada, det är det som är förutsättningen. Allvarlig skada kan vara till exempel skada på egendom eller fiske. Det kan handla om fiskeredskap som skarven kan förstöra, säger Henning Planck.
Får man skjuta skarv för att skydda abborrbeståndet?
Just nu finns en intressant tvist som gäller skyddsjakt av skarv i Stockholms skärgård för att skydda beståndet av abborre. Länsstyrelsen har gett lov till skyddsjakten.
- Länsstyrelsen beslut bygger på Sture Hanssons forskning om att det är konkurrens om fisken. Det här besutet har överklagats av ornitologiska föreningar och ligger just nu hos kammarrätten för bedömning, berättar Henning Planck.
Ekologiprofessor Sture Hansson tror att utvecklingen är på väg mot att skarv och säl får börja jagas i högre grad.
- Jag är övertygad om att det är på väg ditåt. Jag tror att det är därför som endel, som jag brukar kalla säl- och skarvkramare, har reagerat väldigt kraftigt på diskussionen, för de börjar känna på sig att de förlorar mark.