Nyheter
Svenskt räkfiske 2015-2017
Njord skriver:
Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i mindre mängder i Kattegatt. Detta enligt SLU Aquas rapport SLU Aqua ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3). Räkfisket bedrivs med bottentrål försedd med rist. Sen 1 februari 2013 är det inte tillåtet att använda trål utan rist. Oftast finns det en tunnel så att bifångst kan fångas om kvot och möjlighet finns. Sen slutet på 1990-talet har rist varit obligatoriskt vid fiske innanför trålgränsen.
Fisket med rist utan tunnel bedrivs framför allt i kustnära vatten och i Koster-Väderöområdet medan fisket med rist och tunnel bedrivs i centrala Skagerrak och Nordsjön. Rist utan tunnel är obligatoriskt innanför trålgränsen och endast enkeltrålar får användas här. Totalt är det 62 båtar som har räkfisketillstånd och cirka 40 båtar har tillstånd att fiska med trål innanför trålgränsen vilket i första hand innebär Kosterfjorden-Väderöfjorden. 4 båtar har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden. Fisket i Koster- och Väderöfjordarna samt i Gullmarsfjorden kan betraktas som ett småskaligt kustnära fiske.
Landningarna från fisket äger framför allt rum i hamnar på svenska västkusten men också i Danmark. De största landningshamnarna är Göteborg, Kungshamn och Smögen.
Räkfisket regleras till största delen av olika EU-regler inom den gemensamma fiskeripolitiken. Viktiga sådana regler är årliga förordningar som fastställer TAC och kvoter och kontrollförordningen. En annan lagstiftning som haft stort genomslag kring hur bottentrålfisket i Skagerrak och Kattegatt strukturerats är EU:s regler om tekniska bevarandeåtgärder. Enligt denna förordning är det möjligt att ha betydande mängder av 58 bifångster av bottenlevande fisk i räkfisket (80 procent bifångster varav 50 procent kvoterade arter är tillåtet). Trålfisket efter räka var trots detta inte inkluderat i den effortbegränsning som etablerades inom ramen för torskåterhämtningsplanen. Räkfisket drabbades därför inte på samma sätt som till exempel fisket efter bottenlevande fiskarter av årliga nedskärningar i ansträngning vilket gjorde räkfisket till lite av en fristad jämfört med andra bottentrålfisken i Västerhavet.
Numera är effortsystemet och alla typer av ransonering per tidsperiod borttaget och istället har ett system med överförbara årskvoter införts. Detta har som det verkar medfört minskat antal aktiva båtar.
Räkfisket i Skagerak och Nordsjön regleras vidare genom olika överenskommelser med Norge i det årliga Norgeavtalet. Avsikten är att samma regler ska gälla på norskt och EU vatten i så stor mån som möjligt. Sådana överenskommelser med Norge som är av betydelse för räkfisket gäller bland annat förbudet mot utkast av fisk och skaldjur som lagligt kan landas (så kallat highgradingförbud 2009) och utökade krav på selektion för bottentrålar (2013). Förbud mot utkast av fisk och skaldjur som lagligen kan landas var enligt rapporten från SLU Aqua av betydelse för räkfisket, eftersom det inte finns någon minsta landningsstorlek för räka. Detta innebar i princip att all räka skulle landas.
Räkfiske bedrevs 2015 av 61 fartyg. Storleken på fartygen som ingår i fisket varierar mellan 9 och 32 meter. Sedan 2003 (då fanns 76 båtar med tillstånd) har antalet fartyg som är involverade i fisket minskat med knappt 20 procent. Det är huvudsakligen större fartyg över 20 meter som försvunnit. Totalt är det enligt Havs- och vattenmyndigheten 62 båtar som har räkfisketillstånd och cirka 40 båtar har tillstånd att fiska med trål innanför trålgränsen vilket i första hand innebär Kosterfjorden-Väderöfjorden. 4 båtar har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden.
Antalet båtar som enligt rapporten från SLU Aqua fiskar aktivt var 52 stycken år 2015 (en aktiv båt landar enligt SLU:s definition mer än 10% av medelvärdet på båtarnas landningar). Många av båtarna fiskar också i ett eller flera andra fisken. De flesta av dessa fiskebåtar (26 av 52) var år 2015 också aktiva i bottentrålfisket efter fisk och kräfta i Skagerrak och Kattegatt. 1 var aktiv i torskfisket i Östersjön, en i fisket med passiva redskap på Västkusten, 2 i fiskfiske med bottentrål i Nordsjön och en i fiske med kräftburar.
Sen 2015 har antalet aktiva räkfiskebåtar som är aktiva i kräftfisket minskat till 13 stycken. Delvis beroende på att antalet aktiva räkfiskebåtar minskat. Antalet båtar som är aktiva i andra fisken varierar dock från år till år. Se nedanstående översikt av landningar för båtar som landat minst 3 ton räka 2017 (vilket är mer än 10% av medellandningen per båt) som omfattar totalt 42 båtar.
I räkfisket med rist och tunnel landades 2013-2015 i genomsnitt drygt 1 100 ton per år till ett värde av knappt 72 miljoner kronor. Totalt landades 39 arter. Räka stod för 65 procent av den totala landningsvikten och 88 procent av värdet. I genomsnitt fångades vidare 182 ton gråsej, 118 ton torsk och 36 ton rödtunga per år i fisket.
Läs hela inlägget här: http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/svenskt-rakfiske-2015-2017/