Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Nyheter
Om SFPO
Om Svenskt fiske
Info
MSC
Projekt
Länkar
Kontakt

Information


2019-06-05

Synpunkter i anledning av remiss: Förslag till fördjupad strukturbild av kustzonen, dnr 2106-00181.10


 

 

 

 

 

 

Göteborg den 5 juni 2019

 

Göteborgsregionen

[email protected]

 

 

Synpunkter i anledning av remiss: Förslag till fördjupad strukturbild av kustzonen, dnr 2106-00181.10

 

Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) företräder ca 240 fartyg främst inom det demersala fisket och vi har medlemmar längs hela den svenska kusten från Strömstad till Kalix (lejondelen av medlemmarna är hemmahörande på västkusten). SFPO tackar Göteborgsregionen för möjligheten att få lämna synpunkter på remissen och nedan finner ni våra synpunkter:

Det remitterade materialet är ett strategidokument för hur kust- och havsområdet från Kungsbacka till Uddevalla bör utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Utöver synpunkter på strategidokumentet efterfrågas inledningsvis svar på tre frågor:

1 Hur skulle ni vilja arbeta med fortsatt samverkan gällande kustzonsfrågor?

SFPO är Sveriges största producentorganisation på fiskets område och vi önskar självfallet dialog och samtal med möjlighet att förklara och påverka utvecklingen i för oss alla relevanta delar vad gäller kustzonsfrågor och yrkesfiske.

2 Hur ser ni på ert ansvar för den fortsatta utvecklingen utifrån den fördjupade strukturbilden för kustzonen inklusive överenskommelser?

SFPO organiserar ansvarstagande yrkesfiskare som bedriver ett långsiktigt hållbart fiske med bland annat bottentrål och vi tar ansvar fullt ut för utvecklingen utifrån gällande regelverk.

 

3 Hur kommer ni att använda den fördjupade strukturbilden i ert arbete framöver?

SFPO kommer inte att direkt använda sig av den fördjupade strukturbilden i arbetet framöver, däremot förhåller vi oss givetvis till densammas materiella innehåll och effekterna av densamma utifrån ett tillvaratagande av våra medlemmars och det svenska yrkesfiskets intressen.

 

SFPO:s synpunkter

Vi har noterat att det remitterade dokumentet syftar till att uppnå en hållbar utveckling av kust- och havsområdet i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. SFPO välkomnar initiativet som är bra. Vi konstaterar dock att dokumentet tangerar Havs- och vattenmyndighetens arbete med framtagande av havsplaner.

SFPO anser att det är värdefullt att värna och synliggöra kulturvärden i kustzonen, exempelvis lämningar kopplade till fiskberedning med mera, men vi häpnar över den okunskap som kommer till uttryck under p. 3 i den gemensamma överenskommelsen. I p. 3 tycket vi dock att det är bra att man är överens om att satsa på hållbara maritima näringar som bidrar värdeskapande och till sysselsättning i kustzonen och att vi ska ha ett långsiktigt hållbart fiske, men varför behövs fler fiskefria områden?

Redan idag är de områden som är skyddsvärda skyddade, enligt vår uppfattning i tillräcklig omfattning. Det skydd som existerar idag är tillräckligt för att säkerställa en långsiktig hållbarhet och fiskerinäringen kan leva med situationen (dock med uppfattningen att skyddsivern gått överstyr i delar och att det hela ibland blir paradoxalt, som exempelvis när tippning av giftrika muddermassor tillåts ske i ett tilltänkt framtida fiskefritt område).

Det är dock inte långsiktigt hållbart om fler och fler fiskeplatser med tiden ska bli fiskefria. SFPO anser att anledningar saknas, eftersom det skyddsvärda redan är skyddat och då det inte finns anledning att minska fisket, utan snarare tvärtom. Det förefaller som om retoriken om fiskefria områden står i repetitionsläge och om fler områden blir fiskefria kommer fisket att minska ytterligare i en situation där fiskemöjligheterna inte nyttjas till fullo (den marina livsmedelsproduktionen kan de facto långsiktigt hållbart ökas, något som regionen borde verka för). Konsekvensen av fler för fiske skyddade områden blir mindre attraktiva kustsamhällen och sysselsättningen påverkas negativt med mera.

SFPO anser att skrivningarna om ålgräsängar med mera är bra, här måste ett uppvaknande till vad gäller betydelse och synen ändras exempelvis i förhållande till småbåtshamnar och liknande. Likaså tycker vi det är bra med intentionen att minimera behovet av muddringar och insikten att fiskhamnar och landningsplatser för fisk bör värnas.

I sista stycket på s. 11 står ”Yrkesfiske kan innebära negativ påverkan på naturmiljön, till exempel genom bottentrålning och utarmning av bestånd. SFPO ställer sig synnerligen negativa till formuleringen. Orsaken är inte att yrkesfiske kan innebära en negativ påverkan på naturmiljön, för så är det, men på samma sätt som all mänsklig aktivitet innebär en negativ påverkan utifrån något perspektiv. Bottentrålning är den förhärskande metoden i hela världen att fiska fisk och skaldjur. Svenskt bottentrålsfiske är världsledande i skonsamhet och selektivitet och det gäller särskilt för fisket i inflyttningsområdena. Gröna organisationer, med bristfällig kunskap, har länge smutskastat bottentrålning (dock tyvärr framgångsrikt); i dokumentet saknas en beskrivning av varför bottentrålning är något dåligt. Utan bottentrålning kommer inga räkor och knappt några havskräftor att kunna fiskas. Vi vill hävda att betydelsen av räkor och havskräftor på marknaden är stor. Bottentrålning påverkar havsbottnen på de platser där sådant fiske bedrivs (inte överallt på grund av bottnens beskaffenhet med flera anledningar), men denna påverkan är densamma som bondens påverkan på åkern när den harvas (givetvis har även harvning en negativ påverkan på naturmiljön). SFPO arbetar för närvarande - icke desto mindre - i projektform för att finna metoder och redskap för bottentrålning med en mindre negativ miljöpåverkan. SFPO önskar att den olyckliga skrivningen (bottentrålning) borttages.

Yrkesfiske kan utarma fiskbestånd står också att läsa. Givetvis är det ingen osanning, men med avseende på kustzonen, som dokumentet handlar om, är det andra orsaker bakom den bristfälliga fiskförekomsten. Det handlar exempelvis om reningsverk utan tillräcklig kapacitet, det handlar om jordbrukets utsläpp, som påverkar havsmiljön negativt (näringsutsläpp som orsakar övergödning med mera) och det handlar också om avsaknaden av en fungerande förvaltning av säl och skarv. Yrkesfisket är strängt reglerat i alla delar och att det i nutid skulle kunna ske en utarmning av ett fiskbestånd orsakat av yrkesfiske är helt enkelt inte någon sanning. Även denna skrivning bör utgå.

SFPO står till ert förfogande för fall ni önskar information om yrkesfiskets bedrivande eller i andra frågor relaterade till förutsättningarna för fiskets bedrivande.

 

Med vänlig hälsning

SVERIGES FISKARES PO

 

Peter Ronelöv Olsson                                                    Fredrik Lindberg

Ordförande                                                                     Ombudsman




Arkivet.

Vad är SFPO?

Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare och arbetar för att tillvarata våra medlemmars intressen.

Läs mer

Vad är MSC?

För SFPO och våra medlemmar är hållbarhet en viktig grundprincip. Flera av de fisken som SFPO:s medlemmar ägnar sig åt är MSC-certifierade och processen pågår för att certifiera ännu fler fisken.

Det senaste dryga decenniet har intresset för MSC-certifiering ökat enormt bland konsumenter, fiskerier, livsmedelskedjor, fiskhandlare och grossister som säljer fisk till konsumenter.

Läs mer

Våra medlemmar

SFPO är Sveriges största yrkesfiskeorganisation, med runt 250 medlemsfartyg. Vi har medlemmar från Strömstad till Haparanda och fartygens storlek varierar från under 5 meter i längd till strax över 34 meter.

Alla yrkesfiskare är välkomna som medlemmar!

Läs mer

Kontakta oss

Peter Ronelöv Olsson (Ordförande)
0705-55 31 87
[email protected]

Tore Johnsson (Vice Ordförande)
0707-53 40 61
[email protected]

Fredrik Lindberg (Ombudsman)
0705-70 41 14
[email protected]

Marika Nilsson (Ekonomiansvarig)
0708-93 89 88
[email protected]
 

Läs mer