Nyheter

2023-02-13

Tonvis med ål dödas i kraftverken

Tiotusentals ålar dödas i vattenkraftverk varje år. Merparten är ål som satts ut som kompensation för kraftverkens miljöpåverkan. Det är mer än vad som fiskas upp i insjöarna. Den miljöprövning av vattenkraften som planerats i många år, skulle minska dödligheten för den akut hotade ålen. Men miljöprövningen har pausats av regeringen.

Ålen är akut hotad, på bara några tiotals år har mer än 99 procent av tillskottet av ny ål till Sverige försvunnit.

Varje år dör tiotusentals ålar, cirka 90 ton, i kraftverkens turbiner. Det är lika mycket som fiskas upp i insjöarna. Bara en av fem ålar klarar att ta sig ut till kusten och enligt SLU dog omkring fyra av fem, 83 procent, i kraftverken år 2020.

– Det är främst när ålen ska ut som den dödas, men vattenkraften stör även när de som små ålar ska ta sig upp i vattendragen. På vissa platser har man uppsamlingsstationer bestående av ålyngelledare vid sidan av kraftverk där de kan simma upp, säger Josefin Sundin, docent i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Hur många ålyngel som dör på grund av kraftverk och dammar som hindrar ålens möjlighet att ta sig upp i vattendrag finns det ingen statistik på.

En av åtgärderna för att stärka det svenska ålbeståndet är utsättning av ålyngel, längs kusten men också i sjöar och vattendrag i inlandet. I genomsnitt sattes 2,5 miljoner ålyngel ut varje år under perioden 2011–2020, enligt SLU. En viss andel sätts ut i bevarandesyfte, andra för att kompensera vattenkraftens påverkan eller för att kompensera fisket.

En stor andel av ynglen sätts ut i vatten som ligger ovanför vattenkraftverk. När ålen har vuxit upp och ska vandra ned mot haven måste den passera ett eller flera kraftverk på vägen. Kraftverkens turbiner är dödsfällor för ålen.

Svenska ålutsättningar 2010–2020

Källa: SLU, SMHI och vattenkraft.info.

Bakom utplanteringarna står bland annat Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser, fiskevårdsföreningar och kraftbolag som enligt vattendomar ska kompensera den miljöpåverkan kraftverken har. Vattendomar som kom till när ålbeståndet fortfarande mådde bra.

– En del av utplanteringarna sker inte för att värna ålen, utan för att värna fisket, säger Josefin Sundin.

– Vattendomarna är ofta väldigt gamla. På den tiden när de kom till tänkte man inte så mycket på miljön eller på ålen som art, huvudskälet var att kompensera fisket av ål.

Källa: Stockholms universitet.

Utplantering av ålyngel kritiseras från forskarhåll. En anledning är att det vetenskapliga underlaget om utplanterad ål klarar av att hitta tillbaka till Sargassohavet när de inte har simmat hela vägen hit är osäkert. Några studier visar att de kan navigera och simma mot Sargassohavet, andra studier visar att de inte kan det.

– Det finns både rapporter som visar att inplanterade ålar beter sig som naturligt invandrande ål och de som visar att de vandrar fel. Havs- och vattenmyndigheten har gett forskare i uppdrag att undersöka ålens vandringsbeteende närmare, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Så går det för glasålarna

Miljontals ålar har satts ut varje år.

Sker i flodmynningar i framför allt Biscayabukten.
1. Glasålsfiske

Sker i flodmynningar i framför allt Biscayabukten.

till bland annat Sverige för tre månader i karantän. Sedan fraktas de vidare till svenska vatten för utsättningar och ålodling.
2. Glasålen transporteras

till bland annat Sverige för tre månader i karantän. Sedan fraktas de vidare till svenska vatten för utsättningar och ålodling.

2,5 miljoner ålyngel i snitt per år sattes ut i svenska vatten 2011–2020. Cirka 40 procent sattes ut ovanför vattenkraft och dammar.
3. Utsättning

2,5 miljoner ålyngel i snitt per år sattes ut i svenska vatten 2011–2020. Cirka 40 procent sattes ut ovanför vattenkraft och dammar.

När ålar från vatten ovanför kraftdammar ska ta sig till havet dog fyra av fem, 83 procent, i kraftverken på vägen.
4. Problem att hitta hem

När ålar från vatten ovanför kraftdammar ska ta sig till havet dog fyra av fem, 83 procent, i kraftverken på vägen.

Ålfiske bedrivs både i inlandsvatten och på lekvandrande blankål som är på väg ut ur Östersjön.
5. Fiske av blankål

Ålfiske bedrivs både i inlandsvatten och på lekvandrande blankål som är på väg ut ur Östersjön.

En annan anledning till kritiken är att utplantering inte innebär att beståndet ökar, det är i stället en omplacering av ålen. De yngel som sätts ut är fångade i Biscayabukten och transporteras till Sverige. Här får de vara i karantän tre månader för att garantera att de inte för med sig sjukdomar. Hela hanteringen i sig innebär en risk för ålen.

Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommenderar att allt fiske av ål ska stoppas och att det ska gälla i alla ålens levnadsstadier. Skulle länder följa rekommendationen skulle utplanteringen av ålyngel stoppas.

Fakta. Europeisk ål

(Anguilla anguilla)

Den europeiska ålen har funnits i Europa i tiotals miljoner år och kan bli över 80 år gammal. Den vandrar 800 mil från Sargassohavet till Europa och Sverige – och sedan tillbaka igen, 10–25 år senare, för att leka. Den europeiska ålen utgör ett bestånd och utbredningsområdet sträcker sig över stora delar av Europa, inklusive Medelhavet, Svarta havet och Afrikas norra kust. Okunskapen om ålens livscykel är fortfarande stor.

De senaste två åren har Havs- och vattenmyndigheten inte planterat ut någon ål.

– Vi håller på att se över utsättningarna som åtgärd. Bland annat har vi forskare fått i uppdrag att utvärdera effekterna av utsättningarna mer noggrant, säger Sofia Brockmark.

Sverige har, som andra EU-länder, förbundit sig att skydda ålen. Men trots den höga dödligheten i kraftverken har regeringen beslutat att pausa den miljöprövning av vattenkraften som förbereddes i många år och nyligen startade. Miljöprövningen skulle bland annat innebära att kraftverksägare skulle få ansvar för att se till att ålar och andra vandrande fiskar kan ta sig förbi kraftverken.

– De flesta biologer tycker att den här miljöprövningen var väldigt bra. Om man har fått en vattendom på 1800-talet när man inte visste lika mycket som vi gör i dag är det inte rimligt att den ska gälla för all framtid, säger Josefin Sundin.

Hon får medhåll av Sofia Brockmark:

– Det är viktigt att miljöprövningen kan fortsätta med tanke på att det behövs åtgärder så att ålar och andra vandrande fiskar kan passera både uppströms och nedströms, säger Sofia Brockmark.

Ålens livscykel

Fortplantningen sker i Sargassohavet, som är en del av Atlanten. Man vet mycket lite om hur fortplantningen går till.

Larverna driver med golfströmmen mot Europas kuster.

Glasålarna vandrar upp i sötvattensfloder eller kan anpassa sig till bräckt vatten.

Under 10–25 år är ålen gul. En del vandrar upp i sötvattendrag men många stannar i kustområden med salt vatten.

Efter många år börjar ålen sin lekvandring tillbaka till Sargassohavet och ändrar färg till grå och vit. Matsmältningsorganen tillbakabildas.

Ålfiske bedrivs både i inlandsvatten och på lekvandrande blankål som är på väg ut ur Östersjön.

Under lekvandringen tillbaka till Sargassohavet utvecklar blankålen könsdelar och blir hanar och honor. Eftersom ingen vet exakt hur fortplantningen går till kommer all ål, även den som odlas, från vilda bestånd.