Nyheter
Tuff framtid för svenska sillfiskare
Svenska sillfiskare har fiskat på samma hav i flera generationer. Men om några år kan de få svårt att leverera fisk till svenska julbord.
Storbritanniens utträde ur EU kan nämligen tvinga bort yrkesfiskarna från vissa vatten.
– Det skulle vara katastrof, säger yrkesfiskaren Fredrik Gustafsson.
I år simmade stim av skarpsill in på brittiskt vatten, helt ovetande om att de gjorde det svårare för svenska yrkesfiskare att tillfredsställa det svenska behovet av ansjovis till en av julbordets paradrätter: Jansons frestelse.
Men de rosa konservburkarna kan fyllas på i Kungshamn även i år tack vare den bohuslänska båten Astrid-Marie. Hennes besättning får fortfarande fiska i den brittiska zonen – trots att Storbritannien lämnat EU.
– De räddade julen, säger Bengt Lorentsson, inköpare på Orklaägda Abba.
Abba har tidigare varit beroende av fångst från svenska båtar som fiskade i Skagerrak, men nu får de främst förlita sig på de som fiskar längre bort, i Nordsjön.
Men det är inte självklart att de svenska yrkesfiskarna kommer att kunna rädda framtida julbord.
Storbritanniens utträde ur EU ännu inte färdigförhandlat när det gäller fisket. Därmed är det inte säkert att de svenska yrkesfiskarna kommer att få fortsätta fiska i den brittiska zonen.
– Storbritannien spänner bågen och vill ha en större del av kakan. Kvoten blir inte större än var forskarna säger, men Storbritannien vill rucka på fördelningsprincipen som finns sedan tidigare, säger yrkesfiskaren Fredrik Gustafsson.
Vill gynna svensk industri
Hans fiskelag har sin bas på Dyrön och har tagit upp sina kvoter för i år. Nu ligger fartyget Carmona på ett varv på Öckerö. De byter allt från glödlampor till olja och ser till att fartyget är i form inför nästa år.
– Det är en liten båt jämfört med utländska. Den är anpassad för svenska kvoter, säger Fredrik Gustafsson innan han går uppför den ishala landgången.
Vattnet slår mot det nästan 50 meter långa blåröda skrovet och uppe på däck lägger Fredrik Gustafsson handen på fiskpumpen, där fiskarna försvinner in efter att de dragits upp i den strutformade trålen.
Sill, skarpsill och makrill åker vidare till kyltankarna under däck. Där cirkuleras kallt vatten för att hålla fisken färsk medan den forslas många sjömil från Nordsjön eller Norska havet till en fiskberedningsfabrik på västkusten.
– Vi lossar nästan all vår sill till Ellös på Orust, det har vi gjort i många år nu. Vi vill gynna svensk beredningsindustri och det är viktigt att den näringsrika sillen kommer till Sverige med, säger Fredrik Gustafsson.
Vill föra vidare traditionen
Det är bara ett halvår sedan det nybyggda fartyget levererades och Fredrik Gustafsson berättar att familjeföretaget satsat mycket pengar på att göra det så miljövänligt som möjligt. Det handlar om utveckling av skrovform, propeller och avgasrening.
Snart dyker Daniel Johansson och hans pappa Börje Johansson upp på däck. Precis som Fredrik Gustafsson har de generationer av yrkesfiskare bakom sig. De är de största sillfiskarna på västkusten med sin båt Astrid-Marie.
– Nästa generation, säger Börje och nickar mot sönerna.
De hoppas att deras barn och barnbarn ska kunna föra fisketraditionen vidare. Men Fredrik Gustafsson tror att det finns en risk att mindre länder som Sverige kommer få lägre fiskekvoter framöver.
När Storbritannien lämnade EU var det nämligen inte bara britterna som inte längre ansågs tillhöra unionen, utan även deras fiskevatten. Vatten som sträcker sig över ett stort område av Nordsjön och vidare upp mot Norska havet.
Storbritanniens EU-utträde påverkar inte bara var svenskar får fiska. Från och med förra året förhandlar EU och Storbritannien årligen om hur stora kvoterna ska vara, alltså hur mycket man ska få fiska.
En andel av kvoterna ska vara överförda från EU till Storbritannien 2026. Medlemsländernas kvoter krymper då med ungefär en fjärdedel av marknadsvärdet.
För yrkesfiskarna på Astrid-Marie och Carmona är det en stor förlust. Till deras lättnad får de i alla fall fortsätta fiska på brittiskt vatten fram till dess – något som inte var självklart.
Bäst fiske i brittiska vatten
De svenska fiskarna fiskar i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Östersjön under olika årstider. De kan be om en licens för att fiska i brittiska vatten.
– Den bästa sillen och makrillen finns i just den zonen, så när det avtalet kom på plats så var det mycket positivt. Det var som en sten som släppte, säger Börje Johansson.
Fredrik Gustafsson och Daniel Johansson är bekymrade för vad som skulle hända om de portades från brittiska vatten.
– Historiskt sett har vi fiskat mycket i brittiska vatten, och det gör vi i dag också. Det skulle vara ett väldigt hårt slag, säger Daniel Johansson.
Han får medhåll av Fredrik Gustafsson:
– Det skulle vara katastrof. Sverige har en väldigt stark silltradition. De svenska båtarna har alltid varit i Nordsjön.
Begränsat fiske i Skagerrak
Men varför fiskar de inte här i Västerhavet i stället för långt ut i Nordsjön?
Anledningen är att sillkvoterna i Skagerrak och Kattegatt är mycket låga, för att skydda sillen i västra Östersjön. De stora yrkesfiskarna hänvisas därför till Nordsjön.
Det betyder att Fredrik Gustafsson och Daniel Johansson inte får röra de stim de ser under ytan i Skagerrak.
– Då måste man både ha Norges och helt plötsligt även Storbritanniens tillstånd. Vilket gör det hela mycket, mycket svårare. Innan förhandlade EU med Norge, men nu kommer det in en tredje part, en väldigt dominant part, säger Anton Paulrud, vd på organisationen Swedish Pelagic Federation PO.
Vill begränsa EU:s marknad
Anton Paulrud hoppas att EU ska begränsa eller beskatta britternas fiskförsäljning till medlemsländerna. Han menar att det skulle kunna höja priserna och kompensera för den ekonomiska smäll de förlorade kvoterna innebär för EU-länderna.
– Får vi inte kvoterna så ska inte heller Storbritannien kunna komma in och konkurrera på EU:s marknad.
Bart Adriaenssens, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, ser också att det svenska fisket påverkas av Brexit. Både när det gäller kvoter och var man får fiska, men också att förhandlingarna blivit knivigare.
– Brexit gör att det finns fler kuststater som ska komma överens om olika gränsöverskridande och gemensamma fiskbestånd. De kan ha olika åsikter om kvotnivåer, andelar i kvot, tekniska regler och så vidare.
Hot mot västra beståndet
Men är kraftiga kvotbegränsningar verkligen nödvändiga i Skagerrak? Där finns flera sillbestånd, varav ett starkare och ett svagare. Det svagare är det så kallade västra beståndet som simmar mellan Skagerrak eller norska kusten och in i Östersjön.
– Det västra beståndet har varit dåligt i flera år och det finns ingenting som tyder på att de är på väg att återhämta sig snabbt. Jag skulle säga ja, att det är oroväckande, även om fångsterna minskat mycket de senaste åren eftersom rådet är noll.
Massimiliano Cardinale ser att det har varit ganska ont om unga sillar det senaste decenniet och att man överfiskat i ett par decennier dessförinnan.
– När beståndet är litet så är sannolikheten att det produceras många små bebisar också lågt. Det kommer att ta tid innan beståndet byggs upp även med större sillar. Så är det alltid när man kör ett bestånd i botten.
Är sillen viktig för ekosystemet i Västerhavet?
– Sillen är väldigt viktig. Den är en bas i näringskedjan, det är andra firrar som käkar upp sill. Den är en bas för många andra däggdjur också. Den är kanske en av de viktigast arterna i ekosystemet.
Fredrik Gustafsson får samma fråga där han står i fören på Carmona. Han lyfter både att sillfisket är en viktig näring och del av den bohuslänska traditionen, men också att sill är nyttigt.
– Jag hoppas att allmänheten och folk förstår hur nyttigt sjömatsprotein är, framförallt sillen, som är bland det hälsosammaste och klimatsmartaste man kan äta.
Källa: Göteborgs-Posten