Nyheter
Under ytan finns en outnyttjad matindustri
Formulera om miljöbalken så att det blir enklare att odla alger. Det skapar fler arbetstillfällen, minskar Sveriges klimatavtryck och ger förutsättningar för större självförsörjning av livsmedel, skriver flera forskare och hållbarhetsexperter.
Det finns ett stort behov av mer lokal matproduktion i Sverige. Vi behöver också äta mer hållbar och hälsosam mat. En enorm potential väntar på oss under havsytan.
Sverige importerar 50 procent av all mat vi äter och 75 procent av sjömaten. Vi är alltså inte i närheten av självförsörjande och en bra bit från länder som Finland där endast 20 procent av maten importeras. Till vår fördel har vi en av Europas längsta kustlinjer och här finns resurser för att rusta vårt lands försörjningslina inom livsmedel.
Alger och tång har många fördelar:
• Kräver varken gödsling eller bevattning – viktigt i en värld med krympande markareal för odling och oförutsägbara perioder av torka.
• Tar upp näringsämnen från havet samt renar det genom att absorbera kväve, fosfat och kol från övergödda vatten och minskar därmed försurningen.
• Innehåller livsnödvändiga näringsämnen såsom protein, vitaminer och mineraler samt nyttiga fetter som omega-3.
• Kan växa i princip var som helst där det finns hav, året om.
• Är platseffektiva då de kan odlas på ytor som normalt inte används till fullo, såsom runt havsbaserade vindkraftverk.
• Utgör havets skogar och bildar habitat för fiskar och kräftdjur, vilket återställer det marina livet.
Alger öppnar för breda möjligheter inom livsmedelsindustrin. På Chalmers Livsmedelsteknik extraherar man algprotein för att göra i princip valfri livsmedelsprodukt utan smaken av hav. Morgondagens hamburgare eller falukorv kan göras av alger med bibehållen textur och lika god smak men med rejält reducerat klimatavtryck och ett hälsosammare innehåll.
I Sverige etablerades projektet Blå Mat – Centrum för framtidens sjömat år 2021, med åtta medverkande akademiska parter och fler än 70 företag, kommuner och organisationer. Syftet är att stärka Sveriges självförsörjning av sjömat och stimulera svenska folket att äta mer mat från hav och sjöar, i synnerhet alger som identifierats som framtidens livsmedel. Algerna är 3 millimeter långa när de sätts ut och efter endast 5 månader är de redan 3 meter långa.
I Asien odlar man mer alger än fisk. En av världens mest långlivade populationer finns på ön Okinawa i södra Japan, med en lång tradition av algkonsumtion. I Sverige har vi inte etablerat samma kultur, sannolikt för att vi inte har stora tidvattenskillnader, där havsbotten blottas vid ebb och färska alger kan plockas.
De nya Nordiska näringsrekommendationerna rekommenderar oss att äta mer växtbaserat, men de är förhållandevis fokuserade kring landväxter. Undervattensväxterna ger minst lika mycket klimat- och hälsonytta som de landbaserade och därför är utvecklingen av denna bransch essentiell.
I amerikanska delstaten Maine har humrarna börjat vandra norrut på grund av klimatförändringarna och den ökade havstemperaturen. Hummerodlarna kompenserar nu för intäktsbortfallet med att delvis odla alger. Samtidigt lider Sverige av utfiskade havsområden. Genom att ställa om till algodling skulle vi skapa arbetstillfällen och ge våra hav en chans till återhämtning.
Dessa havsväxter har även stor potential för koldioxidinlagring. Inom byggbranschen, en av de största källorna till fossila utsläpp, finns företag som utvecklar byggblock av alger, vilket lagrar koldioxiden i byggnader. Vid Lunds Universitet testar man också alger i syfte att rena avloppsvatten.
Alger kan även användas som biomassa. I dag går en betydande del av skogsbruket till förbränning, vilket skapar debatt kring kalhyggesbruk och avverkning av gammelskogar. Genom att ta fram andra källor till det nödvändiga biobränslet kan vi avlasta skogsindustrins produktionstryck.
Jordbruksverket fick redan 2018 i uppdrag av regeringen av utreda underlättandet för algodling. 2020 svarade man att det nästan var klart men det mynnade ut i en ny utredning som hamnat i träda. Det finns en mängd företag redo att investera i algodling men de tvingas hålla tillbaka på grund av en olycklig formulering av Miljöbalken från 1998. Sverige förlorar i och med detta potential att uppnå klimatmål och öka vår självförsörjning av mat. Därför uppmanar vi regeringen att:
• Formulera om Miljöbalken där 11 kap. 12§ för närvarande ger undantag för vattenverksamhet såsom fisk- och skaldjursodling men inte för algodling som kräver domstolsbeslut och flera års processande för att få odlingstillstånd.
Ovanstående skulle skapa fler arbetstillfällen på landsbygden, något regeringen eftersträvar. Det skulle även markant minska Sveriges klimatavtryck från livsmedelssektorn och bocka av ett antal delmål i Agenda 2030. Med en växande befolkning behöver vi öka beredskapen för livsmedelsförsörjning, men också för tuffare tider – algerna har den potentialen och därför ber vi er att befria dem från det trassliga regelsystemet!
Misha Istratov, miljö- och hållbarhetsentreprenör
Fredrik Gröndahl, docent vid KTH och föreståndare för Blå Mat
Stefan Swartling Peterson, professor i Systemomställning för Hälsa, Karolinska Institutet
Tanja Tomson, docent i Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Frida Hållenius, docent i Molekylär nutrition, Lunds Universitet
Yvonne Granfeldt, professor emerita i Livsmedelsteknologi med inriktning mot nutrition, Lunds Universitet
Julia Lohmann, professor i Tillämpning av modern design med specialisering mot alger, Aalto Universitet
Källa: Dagens industri