Nyheter
Uppsala universitet deltar i mångmiljonsatsning på hållbara livsmedelssystem
Uppsala universitet ingår i fyra centrumbildningar för livsmedelsforskning och innovation som nyligen fått 192 miljoner från forskningsrådet Formas. En av centrumbildningarna är Blå Mat - Centrum för framtidens sjömat som vill bidra till bättre förutsättningar för hållbar produktion av mat från sjö och hav.
Det handlar om allt från att inte överutnyttja resurser och att odla nya fisk- och algarter till att få konsumenten att pröva nyttig och hållbar sjömat, säger Gunilla Rosenqvist, föreståndare för Blått centrum Gotland vid Uppsala universitet.
Nu inleds en nationell satsning på fyra tvärvetenskapliga centrumbildningar som ska bidra till hållbara och konkurrenskraftiga livsmedelssystem. Uppsala universitet är det enda lärosäte som ingår i samtliga fyra centrum som beviljats medel av Formas. De nya centrumbildningarna samlar akademi, näringsliv, branschorganisationer, regioner och kommuner över hela Sverige.
Satsningen Blå mat - Centrum för framtidens sjömat leds från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) med en budget på 48 miljoner och Uppsala universitet som en av åtta parter. På Uppsala universitet har ansökningsprocessen letts av Gunilla Rosenqvist, professor i beteendeekologi och projektledare vid samverkansprojektet Blått centrum Gotland. Projektet utgör en del av forskningen inom centrumet Blå mat, som kommer att äga rum vid forskningsstationen Ar på norra Gotland.
– Där har forskarna jobbat med fiskekologi, algodling och hållbart vattenbruk. Inom den nya centrumbildningen är även tanken att forskarna ska bygga upp ett samarbete med gotländska företagare och innovatörer, säger Gunilla Rosenqvist.
Hållbar svenskproducerad sjömat
Inom Blå mat finns 70 stödpartners, allt från små fiskodlare till stora företag som Orkla, Coop och ICA samt regioner. Det kommer att öka kommunikationen mellan industrin och forskningen om parternas ömsesidiga behov, enligt Gunilla Rosenqvist. En utmaning är att nå konsumenterna och få dem att välja hållbar mat som alger eller nya underutnyttjade fiskarter. En annan att få producenterna att använda resurserna fullt ut, och använda nya resurser.
– Dessutom behövs ett cirkulärt tänk där industrin använder allting på fisken, även de delar som inte är filéer. Antingen till andra typer av mat, eller i sista hand till energi. Tanken är att vi ska kunna använda mer av de proteiner som vi faktiskt har i våra hav på ett hållbart sätt och mer för vår egen konsumtion, inte som exempelvis minkföda.
Forskning kring odlad blå mat
Satsningen på sjömat handlar också om att öka livsmedelsproduktionen och bli mer självförsörjande i Sverige. Det behövs även forskning för att klargöra om det finns risker med att äta alger eller fisk från Östersjön. Sommaren 2019 testade forskarna alger som odlats på Forskningsstationen Ar som visade att dessa låg under gränsvärdena för miljöföroreningar.
– För att få tillräckligt med nytt protein kommer vi att behöva odla fisk, alger och annan sjömat. Men det är viktigt att detta sker på ett hållbart sätt så att det inte förorenar haven. Att exempelvis odla alger gör att man tar upp kväve och fosfor från havet vilket kan minska övergödning.
Enligt Gunilla Rosenqvist gäller detta också om man odlar fisk hållbart på land. Det kan ske med så kallad akvaponi, där näring cirkulerar till växter som renar. Ibland kombineras denna metod med mekaniska och biologiska filter i recirkulerande akvatiska system, RAS. Då kan man odla mer fisk men förbruka mindre vatten, samtidigt som fiskens spillprodukter kan användas som näring på åkrar.
Flera projekt för friskare havsmiljö
– Dessutom kan outnyttjade arter från Östersjön som brax och id konsumeras, till exempel i form av fiskburgare. Fiskar som inte är feta som exempelvis flundra går också utmärkt att äta utan risk, säger Gunilla Rosenqvist och tillägger:
– Jag är jätteglad att Formas satsade på blå mat, det handlar om verkligt nytänkande inom sjömat i ett brett perspektiv.
Just nu pågår dessutom förberedelserna på Forskningsstationen Ar för att inleda projektet ReCod. Det är ett av tre storskaliga miljöprojekt inom stiftelsen BalticWaters2030 som startade i september.
– Jag är väldigt tacksam för möjligheterna att kunna vara med och bidra till arbetet för miljön i Östersjön, och jag ser stora fördelar för Uppsala universitet att kunna utveckla forskningen på Forskningsstationen Ar och på Gotland, säger Gunilla Rosenqvist.
Källa: Uppsala Universitet