Nyheter
Ursprunget på Bottenvikens sikar har kartlagts
Nu finns en preliminär rapport om ursprunget på den sik som fångas i löjtrålarna från fyra områden i Bottenviken.
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har på uppdrag av länsstyrelsen och Norrbottens kustfiskares producentorganisation tittat på mängd och ursprung för den sik som bifångas i löjtrålarna.
Bifångsterna av sik vid trålning efter siklöja ligger på runt tre procent. Genom en kemisk analys av fiskens hörselsten, otoliten, så går det att se om sikarna har lekt i sötvatten eller i saltare vatten.
– I de två sydligaste områden, Piteå och Råneå, var det framför allt havslekande sik som bifångades, och någon enstaka som lekt i sötvatten. I Kalix var det runt en fjärdedel av siken älvslekande och i Haparanda var majoriteten av sikarna älvslekande, säger Jens Olsson, forskare på SLU.
Anledningen till att det är så viktigt att veta sikens ursprung är ett krav från MSC, Marin stewardship council, som har miljöcertifierat trålfisket efter löja.