Nyheter
Utredning om hur fisken mår i skyddade områden
Just nu utreds hur de fiskeregler som finns i skyddade områden i havet fungerar. Om de fiskar som finns i områdena ökar eller inte. Ekot följde med på ett provfiske där bland annat pigghaj och blåkäxa fångades.
– Det här är pigghaj. Just de här två är ganska små runt 25 till 30 centimeter. Pigghajen är numera en fredad art, som man inte får fiska. De har väl blivit vanligare. Jag tycker man ser de oftare i alla fall. De lever i stora stim, säger fiskeriassistenten Jan-Erik Johansson på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) till Ekot.
Vi befinner oss ute på Kosterhavet på västkusten, det är Sveriges enda marina nationalpark. Fiskebåten, som provfisket sker med, drar med en trål längs botten och så ser man vad man får upp ur djupet.
Provfisket är en del av ett projekt där det bland annat utreds hur de fiskeregler som finns i skyddade områden i havet fungerar.
Ett av målen för de skyddade områdena är att fisken ska öka och också att till exempel hajar och rödlistade arter ska öka eller komma tillbaka.
Genom att jämföra vad man får upp i detta provfiske med en tidigare undersökning kan man se hur utvecklingen ser ut.
– Vi använder oss av bottentrål för att kunna se vad som finns på botten och sedan så går vi igenom fångsten och mäter och väger, säger miljöanalytiker Erika Andersson på SLU.
Lena Tingström, som är utredare på Havs- och vattenmyndigheten, tycker att projektet är viktigt.
– Vi vill ju kunna utvärdera de regleringar vi inför. Dels för att se vilka effekter en viss typ av åtgärd har och dels för att få erfarenheter till kommande arbete med fiskereglering i marina skyddade områden, säger hon till Ekot.
Fiskereglerna som utvärderas, i Kosterhavet och i andra marina skyddade områden, handlar bland annat om trålförbud i vissa områden och totalt fiskeförbud i andra.
Det intressanta är att se hur fisken påverkas av dessa regler – om fiskarna både vad gäller arter och antal blir fler eller inte.
På provfisket som Ekot är med på är det många olika arter som fångas. Kolja, kummel, djuphavshajen Blåkäxa och så en liten bläckfisk.
– Det här har två rader med sugproppar. Det är en sådan där åttaarmad bläckfisk. Jag brukar kalla den för en Kalla Anka-bläckfisk för det är på det sättet som man traditionellt ser en bläckfisk, säger Jan-Erik Johansson på SLU.
Källa: SR Nyheter