Nyheter
Utskott vill skärpa regeringens fiskepolitik
Regeringen bör skärpa förslaget till fångstkvoter för fisket i Östersjön nästa år. Det anser miljö- och jordbruksutskottet. Där finns en stor majoritet för att fisket ska beslutas med hänsyn till försiktighetsprincipen och att fångstkvoterna ska hållas ned så mycket som möjligt.
Som DN tidigare har berättat har forskare i flera år varnat för att sillen, eller strömmingen som den kallas norr om Kalmarsund, fiskas för hårt och att bestånden riskerar att kollapsa. Även bestånden av torsk och skarpsill i Östersjön är pressade.
De förslag på fångstkvoter som EU-kommissionen har tagit fram för nästa år kritiseras också för att vara för höga. Under rådsmötet på måndag och tisdag ska EU besluta om kvoterna. På torsdagen tog Miljö- och jordbruksutskottet upp frågan och där fanns en stor majoritet för att skärpa den svenska linjen inför EU-beslutet och hålla ner fångstkvoterna.
– Generellt för utskottet kan jag säga att alla tar frågan på allvar och vill skärpa regeringens ståndpunkt. Ledamöterna trycker på försiktighetsprincipen och vill se ökad kunskapsinsamling, samt vill hålla nere fiskekvoterna så mycket som möjligt, säger Emma Nohrén, (MP) utskottets ordförande.
M, SD, KD och L föreslog ändringar så att det i regeringens förslag skulle stå att ”Fiskemöjligheterna i högre grad bör utformas utifrån en försiktighetsansats, som även tar hänsyn till beståndens lekbiomassa och faktiska ålders- och storleksstruktur”
Regeringen borde också vara mer återhållsamma än kommissionens förslag, särskilt då det gäller strömming i Bottenviken, enligt utskottet.
– V och MP hade också ungefär samma ståndpunkter. I de här delarna var vi alla i utskottet överens om, säger Emma Nohrén.
– Vi i MP vill gå längre än kommissionens förslag och tycker det är viktigt att man tar upp en diskussion i rådet om en avvecklingsplan för det industriella fisket.
Som DN har skrivit så är kraftigt minskade fångstkvoter den viktigaste åtgärden för att rädda hotade fiskbestånd i Östersjön, enligt forskare. De har länge varit kritiska och ansett att kvoterna är för höga och dessutom grundande på osäkra uppskattningar av bestånden, uppskattningar som ofta har visat sig varit för höga.
Fiskekvoterna sätts utifrån MSY, maximal hållbar avkastning, det vill säga en uppskattning av hur mycket fisk som kan tas upp utan att beståndet kollapsar. Uppskattningen görs av Internationella havsforskningsrådet ICES.
MSY har kritiserats för att vara ett trubbigt verktyg som inte tar hänsyn till viktiga aspekter som storlek på fiskar eller hur lokala bestånd mår. Det tar inte heller hänsyn till att det finns EU-direktiv om att man ska ha en naturlig åldersstruktur i fiskebestånden.
Men råden från ICES innehåller ofta kommentarer och reservationer mot de föreslagna kvoterna som inte uppmärksammas.
– De flesta tittar på översta raden av ICES råd, men längre ned har forskarna olika reservationer. Det kan till exempel stå att uppskattningen bygger på en enda årsklass då det blev mycket fisk. För mig är det en kraftig varningssignal, säger Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet.
– Politikerna läser ofta bara första raden, det viktiga kan finnas i det finstilta.
Att Miljö- och jordbruksutskottet vill skärpa regeringens ståndpunkt tycker han är positivt.
– Det är ett bra steg i rätt riktning, det är jättebra att de vill skriva in att försiktighetsansats ska gälla. Det är också bra att de lyfter fram ålders- och storleksfördelning och säger att det måste vi ta hänsyn till.
– De är på rätt väg men det måste gå fortare, säger Charles Berkow.
Vid rådsmötet på måndag är det inte en minister som företräder Sverige, det blir ambassadör Torbjörn Haak vid Sveriges representation vid EU.
Läs mer: Nya strömmingskvoter får kritik