Nyheter
Vad blir konsekvenserna av debattklimatet om svenskt yrkesfiske?
Debatten i media om våra svenska fiskbestånd påverkar civilsamhället.
Jag är en yngre småskalig yrkesfiskare i Mälaren. Yrkesfisket där bedrivs med passiva fiskeredskap, eftersom trålning är förbjuden.
Situationen för fiskbestånden är katastrofalt dålig. Skarven har haft en utbredd och negativ effekt på alla fiskarter de senaste decennierna. Lägg härtill ett fritt fiske med handredskap och alltför mycket säl längs våra kuster och i våra hav.
Enligt mitt sätt att se på situationen tas inte problemen med skarv och säl på allvar i Sverige. Senaste åren har påhoppen från civilsamhället ökat i en eskalerade takt. Men det är inte vi yrkesfiskare som vill ha säl och skarv överallt!
Fler gånger har jag lyft beståndsproblemen i Mälaren med SLU:s sötvattenslaboratorium (Drottningholm). SLU utför provfisken från uppdragsgivaren Havs- och vattenmyndigheten för att kunna göra beståndsuppskattningar. Svaret jag får från SLU är att "fiskbeståndet befinner sig i ett bra läge".
Situationen är minst sagt mycket frustrerande. Civilsamhällets reaktioner ökar i olika former, språkbruket blir allt grövre tillsammans med direkta påhopp mot yrkesfiskare. Ett ifrågasättande varför vi fiskare förstör allt. Dessa händelser sker både på land och ute på sjön.
Fakta är att i Västerhavet äter säl och skarv varje år 30 gånger mer fisk än vad det svenska fisket fiskar.
I Danmark har DTU-forskaren Niels Jepsen (DTU är Danmarks motsvarighet till SLU) tagit bladet från munnen och sagt att vi kan glömma ett lönsamt kustfiske med nuvarande skarvbestånd.
Jag känner att det är direkt olämpligt att berätta för främmande personer att jag är yrkesfiskare på grund av allt flera grövre reaktioner. Yrkesfiskarna är i dag en kritisk liten yrkesgrupp.
En politisk konkret lösning krävs för att lösa upp spänningen mellan yrkesfiskarna och civilsamhället och för att få till hållbara skarv- och sälbestånd. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar.
Alexander Vidlund
Yrkesfiskare
Källa: VLT