Nyheter
Viktigt om pelagiskt fiske i Östersjön
Pelagiskt fiske står för över 90 procent av den totala volym som fångas av svenskt yrkesfiske i havet (1).
– Myterna är många och okunskapen stor om svenskt pelagiskt fiske. Därför vill vi öka den kunskapen, säger Annelie Rosell, vice ordförande för Insamlingsstiftelsen Swedish Pelagic Foundation.
Stiftelsen Swedish Pelagic Foundation arbetar för att främja utbud och efterfrågan av pelagisk fisk.
– Vi arbetar bland annat med utveckling och uppbyggnad av försörjningskedjor, stödja forskning som fokuserar på bättre nyttjande av fiskresursen samt med insatser för att skapa klimat- och miljösmartare fiske, berättar Annelie Rosell.
Fisket är inom kvoterna
Pelagisk fisk är fisk som lever i den fria vattenmassan som exempelvis sill, makrill och tobis. Svenskt pelagiskt fiske bedrivs i Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Atlanten. Fisket bedrivs mest med pelagisk trål. Fiskeripolitiken slår fast att EU ska anpassa fisket till nivåer som gör att bestånden ligger på en nivå som garanterar maximal hållbar avkastning (2).
– Den möjliga kvantiteten, kvoterna, för pelagiskt fiske varierar naturligt mellan åren men beror även på de avtal som träffas i internationella förhandlingar samt politiska beslut inom EU. Förhandlingarna baseras på rådgivning från Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rörande beståndsuppskattning och hållbart uttag. Sillkvoten för Östersjön gick upp 32 procent 2023 och nu ner 43 procent för 2024, baserat på den vetenskapliga rådgivningen. Det har inte förekommit något svenskt pelagiskt överfiske på senare tid (3), förklarar Annelie Rosell.
Låg felrapportering och få bifångster
Fiskarens rapportering av fångstvolymer ligger till grund för avräkningen mot kvot och är även ett viktigt underlag till forskarnas uppskattning av fiskbestånden i havet.
– Det är med andra ord väsentligt att yrkesfiskets fångster blir korrekt rapporterade. Procentuellt sett är det en liten andel som felrapporteras i förhållande till den totala fångsten (4), säger Annelie Rosell.
Inom kommersiellt fiske förekommer det att fiskaren får annan fångst än den som är avsikten att fånga, detta kallas bifångster.
– Det pelagiska fisket är nästan helt rent från bifångster genom att trålen framförs långsamt i vattnet. Under 2022 uppgick bifångsterna endast till 0,6 promille (exempelvis 1 170 kilo torsk på mer än 60 miljoner kilo fångst) för fartyg över 12 meter i Östersjön (5), förklarar Annelie Rosell.
Öka konsumtionen av klimatsmart pelagisk fisk
Ur ett klimatperspektiv är det även viktigt hur fisken är producerad.
– I förhållande till andra proteinkällor har pelagisk fisk ett lågt klimatavtryck (6). Efterfrågan i Sverige på pelagisk fisk är låg och huvuddelen kommer idag från utlandet. Idag har beredningsindustrin i Sverige nästan helt försvunnit. För att vända utvecklingen behöver vi inte bara få folk att äta mer pelagisk fisk utan även ha större fartyg som kan hålla i gång industrier och infrastruktur året runt, säger Annelie Rosell.
Läs mer här: www.pelagicfoundation.se
Källa (1): SCB, Det yrkesmässiga fisket i havet.
Källa (2): EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013, CL2013R1380SV0040010.0001.3bi_cp 1..1 (europa.eu)
Källa (3): ICES rådgivning Latest advice (ices.dk), samt Havs- och Vattenmyndighetens sammanställning över tillgängliga fångstkvoter, Kvoter, uppföljning och fiskestopp - Fiske och handel - Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)
Källa (4): Havs- och vattenmyndigheten
Källa (5): Havs- och vattenmyndigheten
Källa (6): RISE klimatdatabas för livsmedel | RISE
Källa: Dagens industri