Nyheter
Vindkraft-boomen leder till skövling av Amazonas
Grön energi hos oss.
Skövling på andra sidan jorden.
Amazonas invaderas i jakten på superträdet som krävs i vindkraftverken.
Männen färdades allt djupare in längs Curaray-floden i Ecuador. I slutet av 2019 nådde de den isolerade urfolksbyn Ewegono. De förklarade för byborna att de var på jakt efter ett snabbväxande träd med unika egenskaper.
Ett träslag som på samma gång är lätt och formbart och hållfast och starkt, som en hel värld plötsligt skriker efter.
Balsaträ.
Världen har bråttom.
För att uppnå Parisavtalet – och begränsa klimatförändringarnas värsta följder – måste alla ställa om.
Till år 2030 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser ha minskat med över 60 procent. Under samma period kommer behovet av el att öka kraftigt, när industrin och transportsektorn ska bli fossilfri.
Svaret på utmaningen heter vindkraft.
Det förnybara energislaget bedöms vara helt avgörande för att Sverige ska kunna nå våra klimatmål. Och likadant ser det ut i resten av den rika världen.
Nästan överallt sker samma raska utbyggnad.
Vindkraft är billigt, grönt och förnybart. Men den enorma utbyggnaden får följder – djupt inne i Sydamerikas regnskogar.
Balsaträts egenskaper gör det perfekt att använda i vindkraftverkens turbinblad, som kärna under lager av kol- och glasfiber. Ett nytt turbinblad kan vara 100 meter långt. Något som betyder att det krävs runt 150 kubikmeter trä för varje nytt kraftverk, enligt den spanska tidningen El Pais.
Mellan 2019 och 2020 fördubblades världsmarknadspriset på balsasträ.
Den explosiva efterfrågeökningen har gjort att balsaplantagen, som framför allt ligger i Ecuador, inte räcker till, skriver tidskriften The Economist.
Jakten på vildväxande balsaträd har intensifierats. Och blickarna riktats in mot urfolkens traditionella marker.
Under 2020 kryllade det av skövlare i byn Ewegono. De invaderade reservatet, och trängde djupare in i skogen.
Man fällde alla balsaträd man kunde finna, medan urfolket mutades med sedelbuntar och spritflaskor.
– De dödade vegetationen något helt enormt, utan att respektera lagen, sa byledaren Saúl Nihua till The Economist i januari 2021.
Den ecuadorianska hälsoarbetaren Narcisa Mashienta beskriver hur skövlarna invaderade skogen för nättidningen Mongabay.
– De kom som en maskin. Allt exploderade så snabbt.
Hon oroar sig för att balsaboomen leder till ökad droganvändning bland urfolken. Efter att ha skövlat de värdefulla träden planterar avverkarna ofta marijuana och kokabuskar.
Trät, med sina unika egenskaper, fraktas ut ur djungeln för att säljas till vindkraftsindustrin.
Avverkningen får följder för ekosystemet längs floden, skriver El Pais i ett reportage. Skövlarna skräpar ner och förorenar. De slänger trasiga motorsågar, spiller ut olja och bensin och fångar in och äter vilda sköldpaddor.
Papegojor, tukaner och andra fåglar som lever i balsaträden jagas bort.
Inget annat landområde på jorden tar upp lika mycket koldioxid som Amazonas. Världens största regnskog bedöms vara kritisk för att hejda klimatförändringarnas värsta följder.
Samtidigt fruktar forskarna att Amazonas är på väg mot en brytpunkt då regnskogen börjar omvandlas till savann. Klimatforskaren Luciana Vanni Gatti varnade för att den punkten bara kan ligga fem år bort i en Aftonbladet-intervju i december.
– Det finns stora pengar i skövlingen. Vem är det egentligen som köper träden som fälls i Amazonas? Vem köper köttet från boskapen? Och vem köper sojan? Det är dags att tala om det, sa hon.
Balsasjakten har nu fortsatt in i peruanska Amazonas. I somras varnade miljöorganisationen Amazon Watch för följderna.
”Att expandera vindkraftsindustrin låter lovande, men denna efterfrågan på ren energi har skapat ett enormt tryck i de regioner där balsaträd växer.”
Organisationen kräver nu att de som möjliggör den olagliga handeln hålls ansvariga.
Andra organisationer som verkar för att skydda regnskogen kräver att vindkraftsindustrin inför striktare regler för att säkerställa att balsaträt är framtaget på ett hållbart sätt och att det inte leder till skövling.
Kanske är en lösning redan i sikte. Bristen på balsaträ har intensifierat sökandet efter helt syntetiska ersättningsmaterial bland vindkraftsföretagen.
Världens största turbintillverkare, danska Vestas, har lanserat balsafria blad. Och de andra tillverkarna följer i deras spår.
Om det kan minsta trycket på Amazonas balsaskogar är dock långtifrån säkert. Det mesta av trät exporteras till Kina, ett land som enligt The Economist under 2020 byggde mer ny vindkraft än resten av världen tillsammans .
Där har tillverkarna än så länge inga planer på att fasa ut det billigare balsaträt.
Källa: Aftonbladet