Nyheter
Vindkraft motsvarande all kärnkraft på Buschs bord
Den nya regeringen gick till val på att bygga ny kärnkraft men måste nu ta ställning till en massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft. På regeringens bord ligger sju ansökningar som motsvarar elproduktionen från all kärnkraft i Sverige.
Sveriges klimatomställning kan kräva upp till dubbelt så mycket el som i dag. Ett sätt att nå dit är havsbaserad vindkraft. Lägen långt ut till havs är särskilt intressanta tack vare att det blåser ofta och hårt där.
Sju sådana projekt planeras redan i det som kallas Sveriges ekonomiska zon, alltså upp till 200 nautiska mil ut i havet. Det handlar bland annat om Vattenfalls projekt Kattegatt Syd utanför Falkenberg. Ett annat exempel är Skåne havsvindpark som planeras av ett danskt företag utanför Ystad. Summerar man ansökningarna så handlar det om cirka 60 terawattimmar ny el, vilket är i nivå med vad hela den svenska kärnkraften producerar i dag. Det är fem gånger mer än de två nedlagda reaktorerna Ringhals 1 och 2 producerade innan avvecklingen inleddes.
Att kraftverken hamnar i Sydsverige är särskilt viktigt eftersom det är där elpriserna rusat mest på grund av bristande tillgång på el och stigande efterfrågan från kontinenten.
Eftersom exploateringen sker i ekonomisk zon är det regeringen som hanterar ansökningarna och fattar de avgörande besluten. För fem av ansökningarna kommer beslutsunderlagen vara framme inom ett drygt halvår, enligt uppgifter från regeringskansliet. För ett par av dem är beredningen redan klar.
– Vindkraften och inte minst den havsbaserade är väldigt viktig för att vi ska klara klimatomställningen och den elektrifiering som krävs, säger professor Filip Johnsson, expert på energisystem.
Men i Tidöavtalet, som är grunden för regeringen Kristersson, spelar vindkraften en mycket undanskymd roll. Fokus ligger i stället på kärnkraft, som med hjälp av omfattande subventioner och nya lagstiftning ska byggas ut. Politiken ska förverkligas av Ebba Busch (KD) som är ny närings- och energiminister. Hon välkomnar vindkraftsprojekten, men har samtidigt ett kärvt budskap.
– Det är viktiga projekt men vi har också ett tydligt besked om att man i större utsträckning behöver bära sina egna kostnader och inte kan räkna med mångmiljardsubventioner.
Det Ebba Busch syftar på är ett planerat stöd som enligt Tidöavtalet kommer att skrotas. Tanken, som funnits ända sedan energiöverenskommelsen 2016, har varit att kraftbolagen inte ska behöva ta hela kostnaden för att ansluta de havsbaserade vindsnurrorna till elnätet.
Riskerar inte detta att äventyra vindkraftsplanerna till havs?
– Man måste se att vi både säger att det behöver vara teknikneutralt, vi kan inte gå in och subventionera ett enskilt kraftslag, och samtidigt att vi i allra högsta grad ser vindkraft, både på land och till havs som en mycket välkommen del. Det kommer fortfarande att vara attraktivt att investera i det, säger Ebba Busch.
Hon får mothugg både från branschen och från den politiska oppositionen. Cecilia Dahlman Eek, ordförande för föreningen Svensk vindkraft, menar att samordningsvinster går förlorade när varje vindkraftspark ska lösa sin egen anslutning.
– Det innebär att utbyggnaden kommer att hamna ännu längre fram i tiden. Det blir sämre effektivitet och det blir dyrare el, säger hon och påpekar att liknande stöd redan finns i våra grannländer.
Linus Lakso, riksdagsledamot och energipolitiska talesperson för Miljöpartiet, ser planerna för vindkraft till havs som ”helt avgörande” för en snabb klimatomställning och industrins elektrifiering.
– Det är kontraproduktiv politik att ta bort det här stödet med kort varsel. Jag tror att det kommer att leda till högre elpriser. På den tiden när vi byggde ut vattenkraften och kärnkraften så stod ju staten för stamnätet. I rättvisans namn tycker jag att statens ska ska göra det också när vi bygger ut vindkraften, säger Linus Lakso.
Fakta. Vindkraft till havs på gång
Här är sju ansökningar som regeringen behöver fatta beslut om. Flera ärenden bereds av respektive länsstyrelse.
Södra Victoria. Plats: Sydost om Öland. Sökande bolag: RWE. Planerad elproduktion: 6-8 TWh per år.
Stora Middelgrund. Plats: väster om Halmstad. Bolag: Vattenfall. Elproduktion: 2,5-3 TWh.
Kattegatt Syd. Plats: väster om Falkenberg. Bolag: Vattenfall. Elproduktion: 5 TWh.
Skåne Havsvindpark. Plats: söder om Ystad. Bolag: Örsted. Elproduktion: 6-7 TWh.
Galatea-Galene. Plats: väster om Varberg och Falkenberg. Bolag: Ox2. Elproduktion: 6-7 TWh.
Triton. Plats: söder om Ystad. Bolag: Ox2. Elproduktion: 7,5 TWh.
Aurora. Plats: söder om Gotland, öster om Öland. Bolag: Ox2. Elproduktion: 24 twh.
Fotnot: Några av ansökningarna är överlappande vilket betyder att hela den potentiella elproduktionen kanske inte kan realiseras. Källa: Regeringskansliet och de ansökande bolagen.
Källa: Dagens Nyheter