Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Nyheter
Om SFPO
Om Svenskt fiske
Medlemsinfo
Projekt
Länkar
Kontakt

Nyheter


2022-09-12

Vindkraft till havs en vattendelare i politiken

Vilken roll har vindkraft till havs i framtidens svenska energiförsörjning? Frågan delar partierna inför valdagen. Samtidigt tipsar experter på marint liv: För musslor och fiskar kan vindkraftverkens fundament förbättra livet under ytan.

Den står som en ensam dunge ute i vattnet. Vindkraftsparken Lillgrund är ett blickfång från Öresundsbron och Malmös och Vellinges strandlinje. De 48 turbinerna sträcker sig 115 meter upp i luften ungefär en mil från land.

Lillgrund illustrerar den svenska utvecklingen av vindkraft till havs. När den togs i drift 2007 var Sverige tidigt ute i världen. Då var Lillgrund världens tredje största vindkraftspark.

Sedan stagnerade utvecklingen. Den enda större vindkraftsanläggning som byggts i havet i Sverige sedan dess är Kårehamn utanför Öland.

I övriga Europa har utvecklingen av havsbaserad vindkraft tagit rejäl fart. År 2021 var den totala installerade effekten i Europa 28 GW. I jämförelse är Sveriges totala effekt pytteliten: 190 MW– mindre än en hundradel av fjolårets tillkommande europeiska effekt från vindkraft.

En fördel med vindkraft till havs är att verken kan byggas större och att vindförhållandena är bättre än på land. Ändå är den landbaserade svenska vindkraften nu betydligt större: 12 GW. Men även på land finns en tröghet. Där det finns gamla tillstånd går utbyggnaden fort. Men i de kommuner där satsningar planeras finns ett lokalpolitiskt motstånd som gör det svårt att få nya tillstånd.

Samtidigt har energiförsörjningen under senare tid blivit en akut fråga för politiska makthavare i hela Europa. Rysslands invasionskrig i Ukraina har gjort energitillgången osäker. Siktet är inställt på att snabbt fasa ut ryska fossila bränslen. Parallellt pågår en klimatomställning där beroendet av fossila källor måste minska.

Vindkraft till havs var en huvudfråga för en konferens om energisäkerhet i Östersjöområdet häromveckan. På mötet i Köpenhamn deltog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen samt regeringschefer och energiministrar från Östersjöländerna. Mötet slog fast att potentialen för havsbaserad vindkraft i Östersjön är 19,6 GW.

Inför valdagen är Socialdemokraternas budskap att vindkraft till havs ska spela en viktig roll i utbyggnaden av nya svenska kraftkällor.

– Det är en grön billig elproduktion som kan komma igång ordentligt snabbt, sade miljö- och klimatminister Annika Strandhäll när hon i början av året presenterade regeringens havsplaner.

Alla EU-länder måste ta fram havsplaner för bland annat energiproduktion. I Sverige, som inte har ett auktionsbaserat system där staten pekar ut områden för havsbaserad vindkraft, eller produktionsmål, får planerna stor betydelse för vindkraften.

Annika Strandhäll försäkrade att utbyggnaden ska göras ”långt ute till havs” så att vindkraften ”varken hörs eller syns ifrån land”.

I våras gav regeringen klartecken för en ny vindkraftspark på den svenska delen av Kriegers flak, tre mil söder om Trelleborg. På den danska och tyska delen av Kriegers flak finns redan fungerande vindkraftsparker. Långt här ute till havs är det politiska motståndet mot havsbaserad vindkraft relativt begränsat.

Närmare kustlinjen, på svenskt territorialvatten, är verkligheten en annan. Här har kommunerna ett avgörande inflytande över alla byggplaner genom sin vetorätt.

I Öresund har en planerad vindkraftspark vid Sjollengrundet mellan Saltholm och Lommabukten mött protester från de moderata kommunledningarna i Kävlinge och Lomma.

 

Här föreslås nya vindkraftsparker

• Sjollen (Sverige) Här vill företaget Eolus Vind bygga mellan 15 och 25 vindkraftverk som är upp till 250 meter höga. Turbinerna är tänkta att placeras inom ett tolv kilometer långt och två kilometer brett område.

• Lillgrund (Sverige) Ännu inga konkreta planer. Men området pekas ut i Malmös planering som möjligt för en utbyggnad av den vindkraftspark som redan finns med ytterligare 27 verk.

• Nordre Flint (Danmark) Här planeras 16-40 vindkraftverk på upp till 220 meters höjd av det danska företaget Hofor.

• Aflandshage (Danmark) 25-63 verk med en höjd på upp till 220 meter kan byggas. Även här drivs planerna av det danska företaget Hofor.

Bild: Krister Cronqvist

 

– Fullständigt vettlöst! säger Kävlinges kommunalråd Pia Almström (M).

Hon tycker – liksom den moderata partiledningen i Stockholm – att Sverige borde prioritera utbyggnad av kärnkraft eftersom den ger energi även när det inte blåser.

Enligt Pia Almström riskerar de planerade 20-25 turbinerna vid Sjollen att förvärra trängseln i Öresund och hon befarar störningar i livet i havet.

– Vi har idag en lång oexploaterad kuststräcka som är en tillgång för både djur och människor, säger hon.

Inte heller Länsstyrelsen i Skåne välkomnar etableringen. Enligt ett yttrande från 2021 bedömer myndigheten att Sjollenprojektet står i konflikt med naturvärden och bevarandet av biologisk mångfald. Länsstyrelsens preliminära inställning är att vindkraftsparken ”inte kan tillåtas”.

Däremot har Malmös S-L-styre gjort tummen upp.

– Havsbaserad vindkraft är en viktig pusselbit i strävan mot ett hållbart samhälle, säger miljökommunalrådet Simon Chrisander (L).

Utbyggnaden projekteras av vindkraftbolaget Eolus, som ser stora fördelar med placeringen i Öresund. På sin webb skriver företaget om goda vindförhållanden, grunda djup och en närhet till befintliga elnät. Enligt Eolus kan den planerade parken med en effekt på 300 MW producera 1,1–1,3 TWh om året.

I en kommentar till tidningen skriver Anna Lundsgård vid Eolus:

Det kommer behövas mycket ny elproduktion framöver. Sjollen är ett kustnära projekt som kan etableras med befintlig teknik till en låg produktionskostnad. Mer produktion i Skåne driver ner elpriserna lokalt. Vi kan inte enbart satsa på havsbaserad vindkraft längre bort från kusten som både är dyrare och ligger betydligt längre fram i tiden”.

Eolus har också undersökt miljöpåverkan samt risker kopplade till sjöfarten. Det blir nu upp till mark- och miljödomstolen att pröva projektet.

Även om stödet för vindkraft länge varit starkt i Sverige har det minskat. 2021 var det första året som fler svarande var negativa än positiva till att ha vindkraftsverk nära sin fasta bostad, enligt den årliga mätningen från SOM-institutet i Göteborg. Det finns ett tydligt samband mellan att bo i vindkrafttät kommun och att inte vilja satsa mer på vindkraft.

Ett uttryck för det höga känsloläget kom i Kävlinge förra året. I ett informationsblad från Kävlingemoderaterna som gick ut till kommunens hushåll beskrevs projektet med en kontroversiell illustration.

Bilden visade stora turbiner som tornar upp sig precis intill solbadande människor vid Barsebäcks strand. I verkligheten ligger den planerade vindkraftsparken 4,6 kilometer från strandlinjen.

– Det var en bild som ville väcka debatt. Och vi fick mycket uppmärksamhet, säger moderaten Pia Almström idag.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund blev upprörd när han såg bilden.

– Självklart ska man diskutera olika värden som står mot varandra. Men man ska göra det med renhåriga metoder. Inte lura väljarna som man faktiskt gjorde i det här fallet, säger han.

MP har tillsammans med S föreslagit en ändring av den kommunala vetorätten kring vindkraft och andra bygglovsfrågor. Förslaget kräver ett tidigare ställningstagande. Det förslaget har dock röstats ned.

Tidningen intervjuar Per Bolund när han besöker Marint kunskapscenter i Malmö. Från Ribersborgsstranden kan han skymta kärnkraftverket i Barsebäck som inte längre är i drift. Han påpekar att M inte brukar klaga på att byggnaderna stör vyn. Snarare brukar de beklaga att verken inte längre producerar kärnkraft.

– Det är ju inte så att Moderaterna stoppar all exploatering. De vill gärna ha Öresundsbron och pushar hårt för stora industriella projekt som är större än en vindkraftspark.

Är det nödvändigt att bygga ut vindkraft just i Öresund när det finns andra platser i Sverige?

– Man kan säga om varje plats att just den inte är nödvändig. Men effekten när man säger nej överallt blir att det inte byggs någonstans, säger Per Bolund.

På Marint kunskapscenter visas Per Bolund runt av verksamhetsledaren Michael Palmgren. Där finns bilder och filmer från dykningar vid Lillgrund. På en bild syns ett fundament, täckt av blåmusslor.

Hårda ytor i havet är en bristvara, säger Michael Palmgren.

– De här fundamenten är utmärkta för blåmusslors larver att fästa på. De fungerar som naturliga rev där fiskar och alger trivs.

En syntesrapport om den havsbaserade vindkraftens effekter på marint liv gjordes för Naturvårdsverkets räkning 2021. Den bekräftar bilden av vindkraftsfundament som en bas för ett rikare marint liv.

Rapportens huvudförfattare Lena Bergström betonar att det inte går att säga om havsbaserad vindkraft gynnar marint liv på en generell nivå.

Eftersom olika platser har olika ekologiska förhållanden och aktiviteter, är det viktigt att anpassa verken till den lokala miljön. Men hon slår fast att fiskar trivs vid vindkraftverkens fundament.

– I Lillgrund har uppföljningsstudier visat att fisk gärna ansamlas vid fundamenten så att en reveffekt uppstår. Det kan vara ett förväntat utfall även i andra delar av Öresund.

Fakta

Det kommunala vetot

För utbyggnad av vindkraft på svenskt territorialvatten gäller det kommunala vetot. Kommunerna kan stoppa ett vindkraftsprojekt i tre olika skeden, efter ansökan lämnats in, i det formella avgränsningssamrådet eller i tidig dialog inför samrådet.

Utbyggnad av havsbaserad vindkraft längre ut, i svensk ekonomisk zon, kräver regeringens tillstånd.

En undersökning av Demoskop visar att en större andel kommunpolitiker är positiva än negativa till ny vindkraft i sin kommun. Ändå fick 8 av 10 vindkraftverk nej av kommunerna 2021.

En rapport som Energimyndigheten låtit göra för perioden 2014 till första halvåret 2021 visar att 73 ansökningar och 1 212 verk antingen avslogs, återkallades eller reducerades genom det kommunala vetot.

 

Källa: Sydsvenskan




Arkivet.

Vad är SFPO?

Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare och arbetar för att tillvarata våra medlemmars intressen.

Läs mer

Bli medlem

SFPO är Sveriges största yrkesfiskeorganisation, med runt 250 medlemsfartyg. Vi har medlemmar från Strömstad till Haparanda och fartygens storlek varierar från under 5 meter i längd till strax över 34 meter.

Alla yrkesfiskare är välkomna som medlemmar!

Läs mer

Kontakta oss

Peter Ronelöv Olsson (Ordförande)
0705-55 31 87
[email protected]

Teija Aho (Vice Ordförande)
0763-75 80 32
[email protected]

Fredrik Lindberg (Ombudsman)
0705-70 41 14
[email protected]

Marika Nilsson (Ekonomiansvarig)
0708-93 89 88
[email protected]

Ingemar Berglund (Utredare)
0760-26 40 44
[email protected]

Mathias Ivarsson (Ombudsman)
0707-77 19 32
[email protected]

Läs mer