Nyheter
Yrkesfiskarna trötta på anklagelser om överfiske
Storgöteborg: Gamla goa Göteborg – siluetten målas upp av fisk, varvskranar och måsfåglar. Ryggraden i en av stadens äldsta näringar: fisket, håller däremot på att knäckas när yrkesfiskarna får skulden för att fisken försvinner från haven.
– Jag ljuger numera om mitt yrke till okända och säger att jag är svetsare, eftersom jag inte orkar ta diskussionen, säger fiskaren Peter Ronelöv Olsson.
Peter Ronelöv Olsson är ordförande i Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO) sedan sex år tillbaka och har 35 års erfarenhet som yrkesfiskare bakom sig.
Han säger att han har tröttnat på att miljörörelsen klandrar honom och andra yrkesfiskare för den hårt ansatta havsmiljön och blir arg när han anklagas för överfiske.
– Vi yrkesfiskare har heller inget intresse av att överfiska. Vi vill ha ett hållbart fiske så att vi kan ha en hygglig inkomst både nästa år och flera år framöver.
Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har överlämnat en gemensam strategi för svenskt fiske och vattenbruk för 2021–2026 till regeringen som innehåller 47 olika åtgärder för utveckling av svenskt fiske och vattenbruk de kommande åren. Strategin understryker vikten av väl fungerande och väl förvaltade ekosystem som grund för lönsamma och konkurrenskraftiga näringar.
Fina fisken kommer inte direkt från frysen
Karin Linderholm är utredare på fiskeregleringsenheten på Havs- och vattenmyndigheten och säger att det är Internationella havsforskningsrådet, ICES som ger nationerna i Nordostatlanten råd om fiskekvoter som baseras på vetenskapliga uppskattningar av hur stora fiskbestånden är.
– Yrkesfiskarna kontrolleras bland annat genom att de för loggbok och skriver upp hur mycket de har fått efter varje fiskedag och genom satellitövervakning då man ser var de är hela tiden. I Sverige kontrollerar också kustbevakningen båtarna till havs och ser bland annat om den fisk som finns ombord överensstämmer med med loggboken. Det sker också kontroller i efterföljande handelsled. Det är ett ganska utvecklat system som i huvudsak regleras genom EU-förordningar.
Det är betydligt lättare att vara fiskare i Danmark.
Enligt juristerna på Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket är ”överfiske”, vilket tolkas som att fiska mer än vad som är tillåtet för en fiskare i en viss given situation, inte ett särskilt vanligt förekommande brott enligt deras uppfattning.
Göteborgs tingsrätt har haft 29 fall som gäller fiskebrott under perioden 2015 till den 18 augusti 2021. Det är 16 domar mot fritidsfiskare som till största del handlar om mindre förseelser som felaktig utrustning eller avsaknad av fiskekort. Utslagen har lett till böter på lägre belopp om några hundra eller några tusen kronor.
Tretton av domarna föll mot yrkesfiskare. Det högsta bötesbeloppet som har utdelats om 119 920 kr gällde otillåtet trålfiske i ett vattenområde där allt fiske är förbjudet under tiden 1 maj – 31 oktober varje år.
Brukade vara stolt över att vara fiskare
Peter Ronelöv Olsson vars släkt har fiskat i generationer tillbaka – säger att föreningens medlemmar påverkas av unionens kvoter på flera sätt.
– Vi har tappat en massa medlemmar de senaste åren – och om utvecklingen kommer att fortsätta så här så kommer vi inte ha några fiskare om 20 år. Det beror på hur reglerna tolkas. I Sverige har vi krångliga regler och man tolkar råden från EU på ett annat sätt än till exempel Danmark. Det är betydligt lättare att vara fiskare i Danmark.
Han säger att han är väldigt mån om att följa de vetenskapliga råden.
När jag är i Bryssel är jag för mina kollegor där en grön extremist men när jag landar på Landvetter så är jag en skurk.
– Det mest upprörande är att vi hela tiden ska få ett så dåligt rykte, allmänheten ser oss som skurkar och banditer och att det är överfisket och yrkesfiskarnas fel. Jag är den första som ska se till att det blir stoppat om det finns något överfiske som riskerar ett hållbart fiske. Vi kan se till att vi inte överfiskar och när kvoter är satta är det hård kontroll – båten är spårbar hela tiden och du ska få lov att gå ut och gå i land och du ska ange på kilot hur mycket fångst du har av varje art.
Enligt Peter Ronelöv Olsson så är det svenska fisket det mest hållbara i världen och skonsamt mot havsmiljön. Han är också ofta i Bryssel för att diskutera med andra organisationer.
– När jag är i Bryssel är jag för mina kollegor där en grön extremist men när jag landar på Landvetter så är jag en skurk. Det är klart att vi har en miljöpåverkan men det har all matproduktion – och den ska vi göra så liten som möjligt.
Han säger att han upplever att fördomarna har blivit så stora att han på kalas eller fest med okända väljer att ljuga om sin yrkesbana.
– När jag började fiska var jag väldigt stolt över att vara fiskare, det var mitt drömjobb, det var det bästa jag visste, och jag talade gärna om att jag var fiskare för alla omkring mig. Men under de senaste åren säger jag att jag är svetsare om jag möter okända människor – det är ingen som vill prata mer om mitt yrkesval med mig efter det.
Det finns inte så mycket fisk kvar i havet
Joakim Hjelm vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil säger att han känner sympati med yrkesfiskarna och han säger att en av de få sakerna vi kan styra som påverkar havsmiljön är just fisket – men att det även är miljöpåverkan och klimatförändringar som påverkar havsmiljön.
– Fisket tär på havsmiljön kan man konstatera sedan är svenska fiskare ganska proaktiva när det gäller miljön jämfört mot många andra länders fiskare. Yrkesfiskarna försöker följa de regler och lagar som finns, men i framtiden tror jag att det kommer att finnas mer påbud om att fisket ska vara ännu mer miljömässigt genom bättre fångstverktyg, och att man kommer att ta mer hänsyn till att bevara stora individer.
Han är en av de som tar fram uppskattningar på hur mycket fisk som finns längs med västkusten och att många fiskebestånd generellt har minskat under de senaste 30 åren.
– Det finns mindre fisk i havet nu. Kvoterna har varit för höga under för allt lång tid. Även om kvoterna är något lägre nu så försvinner mer än vad kvoterna anger i form av till exempel bifångst. Yrkesfiskarna försöker sköta sig men det är svårt att bestämma vad som fångas i deras nät, man kanske försöker fiska upp havskräfta och då får man även torsk och annat som bifångst.
Artikeln i Bohuslänningen som inte är låst
Ni som premunerar på GP kan se hela artikeln här
Källa: GP