Information
Yttrande i anledning av remiss gällande ändringar för fiskelicens och tillstånd inom fisket
SFPOs yttrande
Sveriges Fiskares PO (SFPO) företräder ca 250 fiskefartyg främst inom det demersala fisket. Vi har medlemmar längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. Vi tackar Havs- och vattenmyndigheten för möjligheten att få lämna synpunkter i anledning av rubricerad remiss.
Inledningsvis konstaterar SFPO att den utvärdering av det demersala systemet som tidigare utlovats innan sommarsemestrarna 2019 ännu inte sett offentlighetens ljus. Detta är en brist, eftersom den hade varit av värde i detta sammanhang.
SFPO delar självfallet uppfattningarna att reglerna för fisket behöver bli enkla och mer begripliga. Vi noterar att det i texten (s. 4, under ”Syfte med förslaget”) anges att ”(u)töver granskningen av ovanstående föreskrifter ut ett klarspåksperspektiv har det ingått i översynen att granska reglerna ur ett regelförenklingsperspektiv”. Vi hoppas att ordningen varit den motsatta, dvs. att regelförenklingsmotivet vägt tyngre än klarspråksperspektivet. Valda fokus är bra fokus. Synpunkterna nedan återges i samma ordning som i det remitterade förslaget, §§-hänvisningar till gamla).
HVMFS 2014:19
Med avseende på 2:14 så är den föreslagna ändringen positiv, men myndigheten bör enligt SFPO:s mening härutöver, som ett fullgörande av serviceskyldigheten, kontakta de fiskare som ingett en ansökan om förlängning med en bekräftelse på att ansökan inkommit samt även påtala för de fiskare vars licenser löper ut och där ansökan om förnyelse ej inkommit, där det är uppenbart att orsaken är ett förbiseende, att en förnyelseansökan måste inges. Antalet yrkesfiskare har minskat så mycket på senare tid att en sådan service, enligt vår mening, är rimlig och relevant.
Vad gäller infiskningskrav (3:7a) är det med mycket stor besvikelse som vi konstaterar att infiskningskraven fortsättningsvis förslås finnas för kvar Nordsjön, NEZ. SFPO anser med bestämdhet att dessa infiskningskrav inte fyller någon som helst funktion, annat än att försämra lönsamhetsförutsättningarna för yrkesfisket. De sjösäkerhetsrisker som följer härav riskerar att orsaka tragedier. SFPO förordar med bestämdhet att Nordsjön, NEZ ska ingå i Skagerrak i infiskningshänseende.
Den brist - ”(d)etta har inneburit att exempelvis fartyg under 10 meter utan fisketillstånd inte kunna använda möjligheten till generationsskifte eller ägarkontinuitet” – som åtgärdas genom förslaget i denna del vitsordas särskilt.
Med avseende på 6:2 vill endast på nytt påtalas det felaktiga i att från myndighetens sida inte tidigt kommunicera klart och tydligt att tillstånd att fiska havskräfta som beviljas 2019 även ska gälla 2020 i denna del; detta är en sannolikt en orsak till att endast fyra sökt sådant tillstånd. Enligt SFPO:s bestämda uppfattning är resonemangen om havsbottenpåverkan ej relevanta utifrån någon aspekt, jämför exempelvis med omständigheten att bomtrålning inte är förbjuden i Skagerrak.
Den föreslagna 10:14 välkomnas. SFPO anser med bestämdhet att ”hålet i muren” ska vara öppet kvartal 4 och absolut inte avhängig någon bedömning. Havs- och vattenmyndigheten och SLU har funnit att den nuvarande ordningen för räkfisket är utkastdrivande, tvärs emot syftet med systemet. Orsaken borde redan ha varit åtgärdad, med andra ord borde fördelningsmetodiken för räka ha justerats. Mot bakgrund av rådande räksituation hade det nu varit en gyllene möjlighet att göra om och göra rätt i denna del.
FIFS 2004:25, 2004:36 och 2004:37
Inga synpunkter på remitterade förslag, dock vill anföras att i de delar som berör insjöfisket delar SFPO de uppfattningar som framförts till myndigheten i yttrande från Svenska Insjöfiskarena.
Konsekvensutredning
SFPO noterar det som synnerligen positivt att myndigheten omnämner företagsekonomiska skäl (s. 57, om tillfälliga överlåtelser mellan grupperna i räkfisket). Detta är definitivt ett steg i rätt riktning och det upplyses här om att det år 2018 stod kvar 170 ton räka på kvoterna (141 ton i Skagerrak/Kattegatt och 29 ton i Nordsjön, NEZ), till ett värde om cirka 15 Mkr, vilket långsiktigt hållbart hade kunnat fiskats om bara systemet hade möjliggjort för det. Detta rimmar dåligt med målsättningen att skapa största samhällsekonomiska värde i strategin för yrkesfisket.
Peter Ronelöv Olsson Fredrik Lindberg
Ordförande Ombudsman