Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Nyheter
Om SFPO
Om Svenskt fiske
Medlemsinfo
Projekt
Länkar
Kontakt

Nyheter


2016-03-03

Yttrande i anledning av remiss gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: ”Svenskt yrkesfiske 2020 – Hållbart fiske och nyttig mat”

SFPOs och SPFs yttrande gällande strategin för svenskt yrkesfiske kan läsas nedan 

Yttrande i anledning av remiss gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: ”Svenskt yrkesfiske 2020 – Hållbart fiske och nyttig mat” (dnr 3.3.17-985/16)

Swedish Pelagic Federation PO (SPF) och Sveriges Fiskares PO (SFPO) har getts tillfälle att yttra oss i anledning av rubricerad remiss. SPF och SFPO, som tillsammans representerar en lejondel av svenskt yrkesfiske, vill gemensamt framföra de följande synpunkterna:

Inledningsvis vill vi påtala beröm i det att dokumentet i sin nuvarande form är långt mycket bättre än tidigare remitterade versioner. Icke desto mindre har vi några kommentarer i punktform (1 - 9) som vi vill framföra.

1. I remissen anges att det inom sekretariatet har förekommit diskussioner kring om vision och målsättning som rör om förvaltning, fördelning och nyttjande av den svenska fiskeresursen bör sträva efter ”största möjliga samhällsnytta” eller ”största samhällsekonomiska värde”. SPF och SFPO vitsordar det resultat som diskussionerna resulterat i, dvs. ”största samhällsekonomiska värde”.

2.  En kommentar av mindre materiellt värde är att det i definitionerna anges att fisk innefattar både fisk och skaldjur, men att det detta till trots i den löpande texten anges fisk och skaldjur. Gängse terminologi använder fisk såsom innefattande fisk och skaldjur och så bör vara i den löpande texten i strategin också.

3. Den för oss viktigaste anmärkningen rör vad som anges om maximal hållbar avkastning. Under Centrala mål 2020/Långsiktigt hållbart fiske/Livskraftiga bestånd anges: ”Svenskt fiske bedrivs långsiktigt hållbart och livskraftiga bestånd återställs eller bibehålls på en nivå över den som ger maximal hållbar avkastning”. För det första, och av mindre värde i sammanhanget, bör ordningen ändras vad avser ”återställs eller bibehålls”, eftersom de flesta och viktigaste bestånden är i ordning. För det andra och det för oss viktigaste är att vi inte kan acceptera skrivningen som den är vad avser ”… nivå över den som ger maximal hållbar avkastning”. I stället förordar vi en skrivning som anger ”Svenskt fiske bedrivs långsiktigt hållbart och livskraftiga bestånd bibehålls eller återställs på en nivå som ger maximal hållbar avkastning”. Vi kan inte anse att det är lämpligt att frångå en formulering med precision, som formuleringen ”maximal hållbar avkastning” är, till en vag formulering som kan betyda vad som helst. Vår uppfattning är att maximal hållbar avkastning (MSY) ger största samhällsekonomiska värde. Vi anser vidare att en nivå över MSY är det samma som ett resursslöseri och en misshushållning med en resurs.

Under Beskrivning av målen/Långsiktigt hållbart fiske sägs: ”En långsiktigt hållbar förvaltning ska utgå ifrån att bestånden är över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning för att kunna ge högsta möjliga samhällsekonomiska värde”. Högsta samhällsekonomiska värde erhålls om bestånden är på en nivå som motsvarar MSY.

4. Under Centrala mål 2020/Långsiktigt hållbart fiske/Större fisk anges: ”Svensk fiskerinäring ökar fiskemöjligheterna genom att aktivt samverka för en förvaltning som leder till större fisk”. Vi kan inte oreserverat ställa oss bakom en sådan formulering, även om andemeningen sannolikt är korrekt. Anledningen är den att förvaltningens mål är att säkerställa att fiskeverksamheterna är långsiktigt hållbara m.m., jfr artikel 2 i grundförordningen (förordning (EU) nr 1380/2013) och att vi kan se en konflikt häremellan. Härmed menas alltså att vissa fisken bör ske på ett sätt och andra fisken på annat sätt osv. utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga underlag.

5. Under Beskrivning av målen/Långsiktigt hållbart fiske anges i slutet av första stycket att det är viktigt att yrkesfisket är anpassat till de lokala ekosystemens förutsättningar för att kunna bibehålla och återställa fiskbeståndens storlek samt naturliga ålders- och storleksstrukturer. För det första anser vi att det inte bara är lokala ekosystem som är relevanta i detta sammanhang, utan även regionala etc. Såldes anser vi att ordet lokala ska strykas i sammanhanget. Vidare vill vi peka på avsaknaden av överensstämmelse vad gäller det sagda i meningen om naturliga storleksstrukturer i förhållande till det under p. 4 sagda om större fisk.

6. Under Beskrivning av målen/Myndighetsarbete och regelförenkling vill vi se en skarpare första mening. Det är inte bara fiskerinäringen som upplever en stor administrativ börda, en sådan har konstaterats av riksdagen. Vi ser hellre en mening som konstaterande uttrycker: Den svenska fiskerinäringen lyder under en stor administrativ börda till följd av komplicerade regelverk. I andra stycket sägs bra att de svenska myndigheterna ska sträva efter att EU:s regelverk implementeras (genomförs är ett bättre ord) i svensk lagstiftning på ett så enkelt och tydligt sätt som möjligt samtidigt som den administrativa bördan minimeras. Detta är väldigt viktigt och det är på så sätt som rättvisa internationella konkurrensvillkor nås, sådana nås inte genom mer tyngande regler för svenska fiskare än vad som gäller för andra medlemsstaters fiskare, jfr. Havs- och vattenmyndighetens remis nyligen vad avser yrkesfiskets registrering av fångstuppgifter (dnr 3810-15). I stycke 3 är slutsatsen vag vad avser sista meningen; här bör i stället anges: Arbetet pågår i viss mån hos berörda myndigheter och måste leda till resultat. Slutligen med avseende på stycke 4 vill vi betona betydelsen av att fiskerikontrollen och –tillsynen utövas på ett likformigt sätt inom EU, jfr det arbete som European Control Fisheries Agency (EFCA) utför.

7. Under Beskrivning av målen/Fiskerinäringsutveckling och ekonomi anser vi att ”bör” i andra meningen ska bytas ut mot ett ”ska”. Således bör meningen lyda: Däremot ska de svenska kvoterna nyttjas i största möjliga mål. Detta är i linje med största samhällsekonomiska värde.

8. Under beskrivningen av Svensk fiskerinäring anges på s. 2 (i det avsnittet) i första stycket sist: Cirka 60 räkfiskefartyg fiskar räka och fångsterna säljs… Här vill vi att det läggs till att även den s.k. lusen säljs, dvs. hela fångsterna säljs (det är inte bara kokräka och råräka utan även lusen som säljs). Meningen bör lyda: Cirka 60 räkfiskefartyg fiskar räka och fångsterna säljs som kokräka, råräka eller lus.

9. Slutligen önskar vi att Sveriges Fiskares PO (SFPO) läggs till i förteckningen över Deltagande organisationer.

SWEDISH PELAGIC FEDERATION      SVERIGES FISKARES PO

Björn Lindblad                                         Fredrik Lindberg




Arkivet.

Vad är SFPO?

Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare och arbetar för att tillvarata våra medlemmars intressen.

Läs mer

Bli medlem

SFPO är Sveriges största yrkesfiskeorganisation, med runt 250 medlemsfartyg. Vi har medlemmar från Strömstad till Haparanda och fartygens storlek varierar från under 5 meter i längd till strax över 34 meter.

Alla yrkesfiskare är välkomna som medlemmar!

Läs mer

Kontakta oss

Peter Ronelöv Olsson (Ordförande)
0705-55 31 87
[email protected]

Teija Aho (Vice Ordförande)
0763-75 80 32
[email protected]

Fredrik Lindberg (Ombudsman)
0705-70 41 14
[email protected]

Marika Nilsson (Ekonomiansvarig)
0708-93 89 88
[email protected]

Ingemar Berglund (Utredare)
0760-26 40 44
[email protected]

Mathias Ivarsson (Ombudsman)
0707-77 19 32
[email protected]

Läs mer