Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Nyheter
Om SFPO
Om Svenskt fiske
Hur fiskas fisken?
Var och vad fiskar våra medlemmar?
Medlemsinfo
Projekt
MSC
Länkar
Kontakt

Fiske med passiva redskap på Västkusten

Fisket med passiva redskap i Kattegatt och Skagerrak är koncentrerat nära kusten i Bohuslän, men sker även ute till havs i Kattegatt och norr om Danmark i Skagerrak. De redskap som definierar fisket är nät (garn), långrev, ryssjor och tinor. Kräftfiske med bur är undantaget i detta fiske. De dominerande arterna i landningarna är torsk och plattfiskar såsom äkta tunga, piggvar och rödspätta samt hummer och krabba. (Gul)ål har tidigare varit en viktig art i det småskaliga fisket på västkusten, men sedan 2012 är det förbjudet att fiska ål i Västerhavet. Hummer, läppfiskar, piggvar, sjurygg och äkta tunga fångas nära den svenska kusten. Makrill, rödspätta och krabbtaska fångas både kustnära och längre ut till havs.

Regleringar som styr fiske med passiva redskap på västkusten är redskapsbegränsningar, som minsta maskstorlek, fredningstider för olika arter (som torsk, hummer, hälleflundra, kolja och bleka), stängda/skyddade områden och minimimått. Delar av fisket regleras även med realtidsstängningar och fiskestopp.

Fisket på Västkusten med passiva redskap bedrevs år 2015 av 302 fartyg. Av dessa var 49 (16 %) längre än 10 meter, varav 29 fiskade med torskfångande tillståndspliktiga redskap. Av de 302 aktiva fartygen stod knappt 100 fartyg för 80 % av den totala landningen i fiskeriet, medan resterande fartyg var mindre aktiva. 30 % (58 stycken) av de aktiva fartygen fiskade också inom något annat fiske; vanligast var kräfta med burar. Det finns många små landningshamnar längs med den svenska västkusten, men de största hamnarna, där över 20 % av fångsten från det passiva fisket landades 2015, är Hönö utanför Göteborg och Halmstad.

 

I Västkustfisket med passiva redskap landades mellan 2013-2015 i genomsnitt 1 006 ton per år till ett värde av drygt 38 miljoner kronor. Detta motsvarar 0,5 % av mängden och 3,8 % av värdet av det svenska fisket som helhet. 90 % av landningsvikten utgörs av sex arter: makrill, krabba, torsk, sill, sjurygg och rödspotta. 90 % av det totala landningsvärdet består av sju (delvis andra) arter: hummer, makrill, läppfiskar, krabba, torsk, äkta tunga och piggvar.

Av redskapen som användes 2015 i det passiva fisket på västkusten stod garn, burar och handredskap för 86 % av den totala landningsvikten. Garnfisket är störst under vinter- och vårmånaderna medan användandet av handredskap är som störst under sommaren (makrillfisket). Under höstmånaderna dominerar burar och fällor stort i fisket efter hummer och krabbtaska. Makrill fiskas mellan maj och oktober (Figur 2.11.12) med i huvudsak garn. Landningarna och värdet av makrill har ökat sedan 2007. Krabbtaska fiskas hela året med burar, men framför allt under sommar och höst. Torsk fiskas med grimgarn och garn.

 

Hummer, som fiskas med tinor under hösten, utgör endast en liten andel av den totala landningskvantiteten med passiva redskap på västkusten, men ekonomiskt sett är hummern en av de viktigaste arterna i detta fiskeri. Krabba, rödspotta och äkta tunga fångas framför allt i Kattegatt medan makrill, torsk och läppfiskar i huvudsak fångas i Skagerrak. Landningarna av ål härstammade i huvudsak från Skagerrak innan fisket förbjöds. Även landningarna av makrill från Kattegatt har ökat sedan 2003. Sjurygg fiskas under januari till april (Figur 2.11.12), med framförallt stormaskiga garn.

Ålen fiskades främst med ryssjor, och detta redskap har nu blivit ganska ovanligt på Västkusten. Läppfisk fiskas med ryssjor och detta specialiserade fiske (med dispens) startade när ålfisket förbjöds. Läppfisken används som ”putsarfisk” för att få bort parasiten laxlus från laxen i norska odlingar, och värdet på marknaden per levande fisk är högt.

 

Informationen i beskrivningarna är hämtad från SLU rapport 2018:3 - Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015. Författare Mikaela Bergenius, Andreas Sundelöf, Sofia Carlshamre, Håkan Wennhage & Daniel valentinsson. Aqua Reports 2018:3.

Vad är SFPO?

Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare och arbetar för att tillvarata våra medlemmars intressen.

Läs mer

Vad är MSC?

För SFPO och våra medlemmar är hållbarhet en viktig grundprincip. Flera av de fisken som SFPO:s medlemmar ägnar sig åt är MSC-certifierade och processen pågår för att certifiera ännu fler fisken.

Det senaste dryga decenniet har intresset för MSC-certifiering ökat enormt bland konsumenter, fiskerier, livsmedelskedjor, fiskhandlare och grossister som säljer fisk till konsumenter.

För mer information om MSC se MSC - Västkustfisk (vfisk.se).

Kontaktperson är Linda Frithiof
Tel: 070-282 69 76
E-post: [email protected]

Läs mer

Bli medlem

SFPO är Sveriges största yrkesfiskeorganisation, med runt 250 medlemsfartyg. Vi har medlemmar från Strömstad till Haparanda och fartygens storlek varierar från under 5 meter i längd till strax över 34 meter.

Alla yrkesfiskare är välkomna som medlemmar!

Läs mer

Kontakta oss

Peter Ronelöv Olsson (Ordförande)
0705-55 31 87
[email protected]

Teija Aho (Vice Ordförande)
0763-75 80 32
[email protected]

Fredrik Lindberg (Ombudsman)
0705-70 41 14
[email protected]

Marika Nilsson (Ekonomiansvarig)
0708-93 89 88
[email protected]

Ingemar Berglund (Utredare)
0760-26 40 44
[email protected]

Läs mer