Remisser
Synpunkter från SFPO i anledning av samråd om licens- och skyddsjakt på säl 2022 - 2023
Göteborg den 22 februari 2022
Naturvårdsverket
Synpunkter från SFPO i anledning av samråd om licens- och skyddsjakt på säl 2022 - 2023 (ärendenummer NV-07612-21, NV-07642-21 och NV-07644-21)
Sveriges Fiskares PO (SFPO) företräder cirka 250 fiskefartyg som är verksamma inom det demersala fisket. Våra medlemmar bedriver fiske på naturens och förvaltarens villkor. Vi har medlemmar längs hela den svenska kusten, från Koster till Kalix. SFPO står för ett långsiktigt hållbart fiske och våra medlemmar är bland de bästa när det handlar om skonsamhet, selektivitet och kvalité.
Naturvårdsverket har för avsikt att fatta beslut om licensjakt på gråsäl och knubbsäl för 2022 och början av 2023. Det övergripande syftet med licensjakten är en del av att skapa en adaptiv och ekosystembaserad förvaltning av respektive art. Naturvårdsverket har vidare för avsikt att på eget initiativ fatta beslut om skyddsjakt på vikare för 2022 och början av 2023 för att förhindra allvarlig skada på fiske, fiskodlingar, vid utsättningsplatser för fisk och fredningsplatser för fisk.
Nedan lämnas synpunkter i enlighet med det översända underlagets förslag och frågeställningar.
Inledande generella synpunkter
SFPO välkomnar en adaptiv och ekosystembaserad förvaltning av säl.
Den enskilt viktigaste åtgärd som behövs nu är ett avskaffande av EU:s handelsförbud från 2015 vad gäller sälprodukter. I likhet med framstående forskare anser SPFO att handelsförbudet är helt absurt, utan någon som helst förankring i verkligheten. Med handelsförbudet saknas ett incitament för jakt och med handelsförbudet säkerställs en otillräcklig förvaltning. Ingen jägare fäller säl som sedan bara ska förgås.
SFPO anser att Sverige måste säkerställa ett undantag från handelsförbudet om detsamma inte kan upphävas. Om handelsförbudet inte upphävs eller Sverige kan få till stånd ett undantag måste skottpengar till som lösning för att locka fler att jaga. Precis som ledande forskare anser, anser SFPO att det måste skjutas 10 000-tals sälar för att det ska få någon effekt.
Skador och övrig påverkan orsakad av säl
SFPO:s uppfattning torde vara väl känd.
Avsaknaden av en fungerande sälförvaltning tillsammans med en explosionsartad tillväxt har lett till en ohållbar situation.
Säl äter fisk, säl äter enorma mängder fisk, säl äter långt mycket mer fisk än vad som fiskas.
Torsksituationen i Östersjön är ett talande exempel och nu råder torskfiskeförbud i hela Östersjön. Det har sedan några år tillbaka, alltså långt innan torskfiskeförbudet i Östersjön trädde i kraft den 1 januari 2022, varit totalt meningslöst att ens försöka fiska torsk söder om Öresundsbron och längs med hela ostkusten.
Inte bara sälens enorma fiskkonsumtion är ett problem, sälmask är ett annat betydande problem. Spridningen av sälmask har sannolikt nått rekordnivåer och sälmasken infekterar och försämrar radikalt livsförutsättningar för fisk. Att benämna sälmasken för torskmask som vissa gör är inte korrekt, eftersom sälmasken återfinns hos mer eller mindre samtliga förekommande fiskarter. Detta är inga nya uppgifter. Åtgärder behövs, men problemet är att åtgärder hade behövts långt mycket tidigare.
Säl är också ett allvarligt hot mot skyddsvärda tumlare. Det har konstaterats att gråsäl, som förökar sig utifrån ett reproduktionsmaximum, attackerar tumlare. Säl i så stora förekomster som vi nu har är också ett problem i relation till sjöfågel.
Jakttider samt områden och tid för inventering
Se ovan.
I det översända dokumentet förslås licensjakt på gråsäl få ske från och med den 20 april 2022 till och med den 31 januari 2021, licensjakt på knubbsäl under tiden den 20 april 2022 till och med den 20 maj 2022 och den 16 juli till och med den 19 april 2023, och skyddsjakt på vikare under tiden den 1 maj till och med den 31 januari 2023.
SFPO förordar mot bakgrund av verkligheten att licensjakt ska få ske hela året. Om skäl framkommer som talar emot en sådan ordning ska Naturvårdsverket ha möjlighet att stoppa jakten tillfälligtvis.
Antal sälar som får fällas i respektive geografiskt område
I det översända underlaget kan läsas att det geografiska området för jakt utgörs av de områden där sälarna förekommer och bedöms kunna orsaka skada.
SFPO anser att det området är detsamma som området som säl förekommer i.
I underlaget står att jakten inte får försvara upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos sälarternas bestånd i naturliga utbredningsområden.
Den situation som nu råder i verkligheten är sådan att någon risk för upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus av sälarter inte föreligger. Däremot föreligger en akut risk för upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för fisk i de vatten där de talrika sälförekomsterna förekommer, se ovan. En ekosystembaserad förvaltning måste ha höjd för hela ekosystemet och detta leder till att det inte föreligger något behov av någon numerär begränsning av det antal sälar som får jagas alls. Problemet är att något incitament för en sådan storskalig jakt som behövs inte föreligger – handelsförbudet måste upphävas alternativt att Sverige får ett undantag från förbudet (och alternativet till det är skottpengar). Resonemang om det är 2 000 eller 3 000 gråsälar, knubbsälar eller vikare som ska få fällas är totalt meningslösa. Den rådande situationen nödvändiggör jakt på 10 000-tals gråsälar. Förvaltningen har misslyckats totalt och fortsätter år efter år att totalt misslyckas samtidigt som livsbetingelserna för fisk försämras år efter år. Vi har påtalat detta under många år, men ingenting händer. Detta är minst sagt en stor tragik.
Villkor för skyddsjakt på vikare
SFPO anser i rådande situation att behov av villkor saknas, jfr ovan.
Annan lämplig lösning
Av underlaget framgår att det finns flera olika skadeförebyggande åtgärder som generellt kan vidtas för att minska sälskadorna.
SFPO konstaterar mot bakgrund av verkligheten att dessa flera olika skadeförebyggande åtgärder inte fungerar för att nå tillfredsställande resultat i enlighet med principerna för en ekosystembaserad förvaltning. Lösningen är tillskapandet av incitament för jakt. Handelsförbudet måste upphävas alternativt att Sverige medges undantag från förbudet. Skottpengar måste införas om handelsförbudet kvarstår.
Rutiner för och omfattning av bärning och provtagning
Se ovan.
Återrapportering och utvärdering av skyddsjakten på vikare och knubbsäl
Skyddsjakten är långt ifrån tillräcklig, se ovan. Skyddsjakten minskar skadorna men omfattningen på minskningen är att jämföra med en droppe i havet.
Uppföljning av effekterna av licensjakt
Effekterna av licensjakt är positiva, men långt ifrån tillräckliga. Avståndet emellan effekterna och tillräckliga effekter är astronomiskt stort.
Mot bakgrund av verkligheten förefaller det besynnerligt att läsa att påverkan från grå- och knubbsäl på människans intressen ska vara neutral eller positiv, se ovan. Effekten av sälförekomsten är förödande för fiskförekomst och därmed också för fisket, något som påtalats under en lång rad av år.
Övrigt
Ett tragiskt konstaterande är att sälförvaltningen totalt har misslyckats.
Ett nytänk behövs för att få ordning på situationen. De skador som åsamkats fiskbestånden i framför allt Östersjön är nästintill irreparabla.
Sverige måste kraftfullt agera för att få bort handelsförbudet alternativt få till ett svenskt undantag. Om inte detta lyckas, vilket inte förefaller sannolikt i närtid, så måste det omedelbart avsättas medel för ett införande av en tillräckligt tilltagen skottpeng för att säkerställa sälbestånd på rimliga nivåer.
SVERIGES FISKARES PO
Peter Ronelöv Olsson Fredrik Lindberg
Ordförande Ombudsman